>Nu har nog inte alla som designar filter tillgång till alla serier av kondensatorer men vi som har det känner oss mindre begränsade.
Begränsningen är att lära sej grundräkning, räkna rätt och räkna med förstånd, till att börja med så att man slipper välja ej existerande komponentvärden.
>Många byggen specar aldrig vilken typ av kondensator som ska användas
Det händer inte inom industrin. Att utveckla något utan en full BOM finns inte. Hobbyisten kan göra vads som helst och okvalificerat som helst och kan kanske hitta fram med trial&error till något som ger just dennes unika bygge förväntade egenskaper.
>Det blir lätt att räkna med jw om man utgår ifrån definitionen för resonas, att spänning är i fas med strömmen i nätverkets terminaler.
Nej, ÅTERIGEN!!! det är en okunnig definition på ELEKTRISK resonans. Du tror en resistiv 50 Ohms last är en resonans-krets då ju spänning och fas kan ligga i fas i en sådan last eller nätverk med din KORKADE definition.
Fattade du inte det enkla exemplet jag gav dej i tidigare inlägg så du måste vädra din okunnighet igen?
Och detta med att det skulle bli lätt att räkna och ändå så räknade du både fel och hamnade på udda komponentvärden när jag visa att man kunde åstadkomma bättre med E12 standardvärden.
Du reagerade inte alls över din felräkning eller insåg problemet?
Jag ogillar när felaktigheter sprids som sanningar riktade till andra läsare och när det görs upprepat trots korrekta enkla förklaringar på absolut lägsta nivån så får du tåla att bli korrigerad igen.
>Är det dessutom så att vi bygger för egen versamhet och inte behöver tänka på produktion så blir det ännu bättre.
Ja om illa utförda beräkningar är bra så är du nog rätt nöjd.
>Många byggen specar aldrig vilken typ av kondensator som ska användas utan en byggare slänger i vad som finns till hands och det fungerar knappt alls.
Ja det illustrera du med olyckliga RIFA precisions-kondingar från Kalmar. Ericsson la ner den verksamheten 2008.
Jag får alltid tillsänt komponenter från de större tillverkarna av kondensatorer och induktanser vad gäller deras ytmonterade sortiment 0402 och mindre.
Som utvecklare får jag det gratis.
Men ta som exempelvis Murata, de har ca 30 varianter på 10nH 0402 för att ta ett vanligt komponentvärde och storlek.
Det är sedan upp till mej att ha kunskap nog att hjälpa mina kunder till att få den variant som passar deras behov bäst både ekonomiskt och prestanda måste jag välja rätt. Gör jag ett dåligt val, väljer komponenter med onödigt låg tolerans av oaktsamhet eller för att jag i onödan designat ett reaktivt nät som kräver höga toleranser så får jag med tiden inga jobb om det jag lämnar ifrån mej är dåligt genomtänkt.
Mycket av det jag designar vad gäller VNA är utveckling av matchningsnät och inbyggda antenner för mobiltelefoni. Det är alltid bredbandiga matchning. LTE är i huvudsak från 700 till 2700 MHz.
Det kräver lite mer tanke att matcha bredbandigt jämfört för en enda frekvens och med både källa och mottagare som inte är några resonansfria 50+j0 Ohm utan ofta rätt komplexa kurvor.
Både källa och mottagare har desutom flera olia kurvor som alla måste jämkas samman.
För en typisk mobiltelefon, radions impedans skiuljer på RX och TX och ingen av dom är 50+j0 Ohm även om databladet säjer så och verklig impedans är ändå unik för varje PCB med sin layout och avkoppling på DC-sidan.
I andra änden av matchningsnätet har en antenn. Kunden vill attt det ska matchas så att antenne jobbar optimalt oftast för tre olika impedanser. Antennens impedans påverkas av hur telefonen hålls i handen och de viktigaste positionerna är när telefonen ligger på ett bord, när telefonen hålls med två händer i surfposition och när telefonen hålls mot huvudet.
Detr gäller att få till dess situationer så att impedanserna glider rätt på Smithdiagrammet.. När telefonen ligger lös, den impedansen lägger man lite lågt på diagrammet för att den höjs mot induktiva sidan som till en regel som mest i huvudposition och det är denna position som man vill främst ha hög antenn-effektivitet och lågt SAR.
På radiosidanrsidan jobbar man främst TIS och TRP.
https://community.silabs.com/s/article/ ... uage=en_US
Eftersom jag designar antennen kan jag optimera dess impedans mot det spelrum som matchningsnätet ger mej mot radion. Allt är bredbandiga kurvor.
Både radio och antenn mäts med VNA i de olika situationerna och VNA är kopplad till hjälpprogram där jag live kan matcha oliak källor mot varandra samt att programmet aktivt kan lägga till olika komponenter S-parametrar för att t.ex. skapa virtuella nätverk för att på kort tid utvärdera olika lösningsvägar.
Beräkningarna man gör är ofta tunga men om det är bra så tar VNA-programvaran hand om en del av dessa också.
Det är dock dyra programvaror och någorlunda dugliga programvaror kräver nätverkare som kan prata IEEE-488.
Kostnaden är ofta långt bortom vad en hobbyist kan ha råd med.
Det finns i princip endast två sådana programvaror som är någorlunda kompetenta och som kan arbeta med live VNA-data.
AnTune är den ena och och Optenni är den andra :
https://optenni.com/
AnTune är den betydligt mest beräkningsnabba av dessa. Den bygger på algoritmer som jag utvecklat under 20 år.
Den är dyr men om man inter betalar licensen fungerar programmet fortfarande fast med reducerad komplexitet och funktion.
Bägge programvarorna kan läsa in S-parmeter mätfiler som alternativ till direkt koppling men det blir då hopplöst trögt att optimera nätverka och antenndesign.
Lite som att skruva på en rad med trimkärnor och behöva läsa in en ny fil för varje justering.
Förutom dessa programvarorna så finns det även en helt gratis lite enklare variant som är utvecklat av en kompis till mej. Det är fortfarande ett kompetent program som tillåter att man utvecklar nätverk i steg där man blandar VNA-data från verkliga nätverk med virtuella komponenter. Ge det gärna ett försök:
https://www.atyune.com/
I denna världen med bredbandig matchning är komponenters angina reaktanssifrar typ 10 pF eller 10 nH bara siffror utan djupare värde. Värdet är uppmätt av tillverkaren i dennes egna testrigg och vid en praktisk vald frekvens. Ibland tar man hänsyn till riggens paddar ibland räknar man bort olika strö-förluster. Därför är de angivna värdena mer en ledtråd om man jobbar bredbandigt och i synnerhet på lite högre frekvenser.
I stället så jobbar man med S-parametrar för att kunna åstadkomma ett viss impedansfunktion.
Ta som udda exempel, opm man vill ha en kondenator vid 4 GHz i nätverket men att det skulle passa bättre med impedansmatchningen med en induktans vid 1 GHz, hur gör man då?
Genom att välja rätt kombination av komponeter så går det utmärkt.
För dessa frekvenser väljer man för frekvenserna designade komponenter där man har hög SRF och låga resitiva förluster vid högre frekvenser.
En sådan som kan passa vid GHz-frekvenser är AVX serie 0805SSE. Som exempel ur denna serien väljer vi 10nH.
Så här ser dess reaktans ut för aktuella frekvensområdet ut när jag mäter den:
10nH.jpg
Som synes så blir den en kapacitans när frekvensen går över 2.7 GHz. Det är en helt väntad egenskapa som inte förhindrar att man använder den på dessa frekvenser,
För att belysa komplexiteten ytterligare kan vi välja ett lägre värde urt samma serie. 5,6nH. Dess reaktanskurva synns nmedn, men det är också inlagt en induktans från MUrata på 10nH, dvs dubbelt så mycket. Den kommer från Murats serie LQW18AN.
reac2.jpg
Kan man av reaktanskurvan avgör vilken induktor som är på 5,6 nH respektive 10 nH?
Grön är AVX 5.6 nH och gul kurva är Murata 10 nH.
Om man nu vill ha stabila egenskaper på höga frekvenser så ser uMrata ut att vara ett bättre val MEN det finns ytterligare aspekter.
Antennen kan ha en strålningsresitans om några få Ohm och matchningsnätet måste då ha låga resistiva förluster. Återigen jämför vi samma induktanser nedan fast nu med avseende på resitans:
res1.jpg
Bägger induktanserna har en resistans på 10-40 Ohm vid 1-3 GHz så ingen av dom går använda för att matcha en antenn med låg strålningsresitans då det mesta av utsänd effekt bara skulle eldas upp induktanserna och ge allt för låg systemeffektivitet.
Det är lika illa att använda VSWR som parameter på att det är en bra design i detta fallet. Nedan är VSWR-kurvor för var och en av de bägge komponenterna.
På grund av dess höga resistiva förluster blir VSWR ok trots att systemeffektiviteten är helt kass.
VSWR1.jpg
Man behöver alltid syna S-parametrarna väl för att kunna avgöra vad som kan duga för det man vill åstadkomma vad gäller bra filterdesigner, i synnerhet bredbandigt och lite högre frekvenser.
Att använde komponenters numeriskt angivna komponentvärden för beräkningar är inte dugligt i praktiken i dessa sammanhang.