Utgångstransformator igen

[alexanderson]

Då får vi ställa frågorna:
1) Hur många i detta forumet har lindningsmaskin ?
2) Hur många behöver högklassiga push-pull utgångstransformatorer för en uteffekt av 25-60 watt ?
3) Hur många har överbliven emaljerad koppartråd (engelska magnet wire) ?

[ds77]

Finns motivationen går det säkert att bygga en lindningsmaskin, det har ju gjorts mer avancerade byggen än så på forumet.

Det har ju även byggts förstärkare genom åren så visst intresse finns det säkert bland några för utgångstransformatorer.

Det går ju alltid att köpa koppartråd även om det inte är helt gratis(, materialet till kärnorna kan nog vara svårare att få tag i.

[dieselanka]

”engelska lindningstyper”

Amerikanarna däremot hade uppmärksammat problemet med klass-AB/switchdistorsion och alltid lagt primärhalvorna tätt ihop.
I en Dynaco MkIII-trafo har man t.o.m. dubbla parallellkopplade hela primärer där 2 av primärhalvorna ligger tätt ihop med sina g2 & mittutag i mitten av lindningen. Sekundärerna är sen 2 bifilärlindade parallellkopplade lager på var sin sida (2 i serie för 4 Ohm, 3 för 8 och alla 4 för 16)
Utanför dessa sekundärerna ligger sen de återstående parallellkopplade kompletta primärhalvorna växelvis ena och andra primärhalvan.

1. Det finns inget som heter "Engelska lindningstyper". Sektionslindning har använts av alla tillverkare, oavsett England eller något annat land.
2. Läs mitt inlägg från den 21 April 2022 i en tråd startad av c4marketing den 11 April 2022, där har jag publicerat hur Quad-II och Marantz-9 transformatorerna är uppbyggda. Två transformatorer av mycket hög kvalité.
Att Quad-II har de båda katodlindningarna tätt ihop är inte av någon slump.

Bra inlägg du gjorde i den andra tråden 21/4-22!
Med ”engelska” lindningtyper menar jag de med 2-kammarbobbiner, där oftast en rörhalva i varje kammare och blandade sekundärer i serie/parallell. Såsom Sowter, Partridge, Philipsexemplet i den andra utgångstransformator-tråden m.fl. (Quads trafo var unik fö sin tid)
de 2-kammar-trafona hade mycket hög läckinduktans mellan primärhalvorna och lämpade sig inte för klass B eller AB
Blir en transient när ena röret slutar leda som det andra röret ”absorberar” när läckinduktansn är låg.
Har en back med gamla misslyckade försök med den lindningstypen jag kan skänka bort. EI120-kärnor i dom.

IMG_0816.jpeg

Allt det här gjordes på 90-talet. Jag lindar inga trafos nu, utan försöker bara placera överblivet material i goda händer.

Appropå ringkärnor, såg en ärlig frekvenskurva med 8 Ohm last från en ansedd tillverkare på en sån. Minus 8 dB i en svår (serie)-resonans på 20KHz!
Andra frekvenskurvor på toroider man hittar verkar vara friserade kurvor på hela motkopplade förstärkare….eller….
https://www.ebay.com/itm/373155000025

IMG_3444.png

[petertub]

Syftet med tråden är att donera högklassigt överblivet material till de som vill och kan linda sina utgångstrafos själva!
Det har varit flera trådar om detta förut, men inga trafos vart framställda troligen pga svårigheter att skaffa fram lämpliga bobbiner och järn i liten skala.

Jag tar gärna emot dokumentation eller kopia av dokumentationen. Har inga direkta planer att göra
transformatorer själv men vet att det finns ett "sug" efter BRA och prisvärda sådana. Kan tänkas
kontakta lindare och undersöka möjligheten.

/PS
var finns grejorna? Jag kan eventuellt komma förbi ...
/DS

[alexanderson]

Såg en youtube-film om tillverkning av utgångstransformatorer i liten skala.
Tillverkaren menade att bivax är det bästa impregneringsmedlet.
Naturligtvis är det så att impregneringsmedlets dielektricitetskonstant är av avgörande betydelse för transformatorns prestanda. Ju lägre dieletricitetskonstant desto högre blir transformatorns resonansfrekvens.
Bivax lär ha en dielektricitetskonstant på 2,5
Arboga elektronikhistoriska förening avråder från att använda bivax.
_____
Finns här någon i detta forumet som har lyckats ta fram en bra utgångstransformator av ringkärnetyp ?

[SeniorLemuren]

När det snackade om lindning av transformatorer så slog det mig att jag har en Douglas Automatic Winder som väntar på renovering. Det har inte blivit av så jag funderar på om det kan finnas intresse av maskinen i nuvarande skick. Den vevas men det är ju en enkel sak att hänga på t.ex en Nema 23 eller dyl. Den är komplett så vitt jag kan förstå men i behov av total genomgång

Länk till en video med en exakt likadan.

Länk till ytterligare en likadan, men med motor

IMG_20240515_165650_954.jpg

IMG_20240515_165711_519.jpg

IMG_20240515_165718_727.jpg

IMG_20240515_165726_165.jpg

[MiaM]

Intressant tråd (säger jag som aldrig riktigt sysslat med rörförstärkare ens)!

Angående frekvenskaraktäristiken: Med andra ord så kan det vara vettigt att ha delningsfilter före slutsteg och olika typer av trafos för de olika frekvensområdena. Det kan kanske också vara vettigt att ha elektrostat-diskanter kombinerade med vanliga dynamiska baselement, eller? Eller för den delen kanske rent av rörslutsteg som driver elektrostatdiskanter och transistorslutsteg som driver basar.

(Förutom detta med karaktäristiken på trafos och hur passiva filter påverkar högtalare, så får man ju också som bonus att distorsionen i slutsteg blir mindre hörbar när varje slutsteg bara jobbar med en del av frekvensområdet och basen då givetvis inte påverkar diskantslutsteget, och övertoner från basslutsteget delvis filtreras bort av bashögtalarens roll-off mot högre frekvenser).

Försökte googla en smula men det verkar inte vara vanligt att driva elektrostater direkt från rör utan trafo. (Givetvis behöver man spole eller möjligtvis fett seriemotstånd för single ended, men ändå).

[ziw]

Patrick Turner var en australier som hade steg för stegplaner för att linda utgångstransformatorer.
Hans hemsida finns sparad på universitetet i Canberra. Han utgick från Radiotron Handbook 1955.
Jag har lindat trafos a la Turner för SE EL84 med bra resultat. Det krävs dock noggrannhet.
Lindningsmaskiner kan man klara sig utan om man översätter antalet varv till antal lager för varje trådtjocklek.
Hur som helst går det åt mycket material som olika trådtjocklekar, tejper, bobbiner, kärnor mm.
/ziw

[dieselanka]

Intressant tråd (säger jag som aldrig riktigt sysslat med rörförstärkare ens)!

Angående frekvenskaraktäristiken: Med andra ord så kan det vara vettigt att ha delningsfilter före slutsteg och olika typer av trafos för de olika frekvensområdena. Det kan kanske också vara vettigt att ha elektrostat-diskanter kombinerade med vanliga dynamiska baselement, eller? Eller för den delen kanske rent av rörslutsteg som driver elektrostatdiskanter och transistorslutsteg som driver basar.

(Förutom detta med karaktäristiken på trafos och hur passiva filter påverkar högtalare, så får man ju också som bonus att distorsionen i slutsteg blir mindre hörbar när varje slutsteg bara jobbar med en del av frekvensområdet och basen då givetvis inte påverkar diskantslutsteget, och övertoner från basslutsteget delvis filtreras bort av bashögtalarens roll-off mot högre frekvenser).

Försökte googla en smula men det verkar inte vara vanligt att driva elektrostater direkt från rör utan trafo. (Givetvis behöver man spole eller möjligtvis fett seriemotstånd för single ended, men ändå).

Telefunken Gavotte, en bordsradio som gjordes 1958-59 hade 2 elektrostatdiskanter direktkopplade via 4700pF till anoden på slutstegsröret EL84. Polariseringsspänning från nätdelen också. Mycket fiffig konstruktion! Har en sån och det fungerar utmärkt.

IMG_3449.png

Större system med dynamiska basar och direktdrivna elektrostater kom t.ex från Beveridge på 1980-talet. Men basen drevs med transformator från samma rörsteg. Väldigt otrevliga högspänningar i dom…..

[alexanderson]

Patrick Turner var en australier som hade steg för stegplaner för att linda utgångstransformatorer.
/ziw

Patrick Turner har 58 typer av utgångstransformatorer till salu ! De flesta med C-kärnor.