>Du skrev inget om det men jag kanske missade det?
Varför hitta på något godtyckligt, när jag inte har skrivit någonting alls om detta?
>Poängen är att investera i en dyrare lösning måste den ökade besparingen ävem täcka alternativkostnaden
Måste? Det finns många tänkbara bevekelsegrunder för varför man väljer ett visst alternativ. Eftersom jag inte presenterat någon kalkyl här så vet du inte vad den innehåller. Mot den bakgrunden förstår jag inte varför du ska hålla på och gissa om något som du inte vet något om.
>Att ha pengarna på konto utan ränta är oekonomiskt.
Och? Vad har det med uppvärmning att göra?
>För övrigt är jag tveksam om elnätet och värmepumpar. Ialla fall om man utgår från att vi inte hade haft en massa vindkraft som kommer sluta producera när det är svinkallt och framför allr undviker ersätta mer planerbar prod med vindkraft. Och vi inte kan importera el.
När det var "svinkallt", under veckorna 47 och 48, levererade vindkraften 1118 + 716 GWh. Det blir en medeleffekt under dom två veckorna på 5,45 GW. Att genomgående uttrycka motvilja mot vindkraft, är det inte ungefär samma som dom som alltid uttrycker motvilja mot mobilmaster?
>Värmepumparna är dimensionerade med att använda eltillskott ibland och då med intermittens. Att deras installerade effekt är så hög är för att värmepumpen skall kunna hålla huset varmt vid kompressorbrak
Och om man har mängdduschare. I takt med att äldre VP byts ut minskar hela tiden eltillskottsbrhovet
Oftast är det ju leverantören/installatören som dimensionerar, inte tillverkarna. Ett viktigt krav för leverantören är ofta att klämma fram den billigaste offerten. Det levereras fortfarande start/stopp-värmepumpar. Med sådana är det olämpligt att dimensionera med för hög effekt då det leder till ett skadligt stort antal start/stopp. Då blir det mer tillskott istället.
Jag tittade just igenom Nibes program. Jag fick intrycket att dom flesta VVVP i programmet är start/stopp. Fortfarande.
IMO borde alla VP som levereras idag vara inverterstyrda.
>Typiskt kanske VP behöver 2-3kWh/h stöttning.
Har du någon faktagrund för det påståendet? Jag hittar ingen statistik, men på t.ex. värmepumpforum är en sådan här historia inte ovanlig.
"den har gått 1293 tim med tillskott på 591 med ett genomsnitt på tillskottet på 5,1 Kw"
Det var det första jag hittade när jag sökte på "tillskott".
Vi talar väl om topplasttimmen här? En kall timme med vinterns högsta elförbrukning.
Att ett liiiitet procenttal av värmepumparna skulle behöva ett liiiitet tilskott då? Det tror jag inte.
Lägg till att tillskott kan behövas av två orsaker. För att effekten inte räcker eller för att stigartemperaturen inte räcker. Om det är det senare så stängs VP/kompressor av när elelementen ska driva upp temperaturen i stigaren till över 60°.
>Multiplicera det med upp emot en halv miljon eller så så säg 1GW totalt.
Det finns ungefär 2,5 miljoner villafastigheter i Sverige. Därutöver hyres- och bostadsrättsfastigheter. Därutöver kommersiella fastigheter. Därutöver offentliga byggnader. Dom allra flesta har i dag någon form av värmepumpslösning för uppvärmning.
Om jag multiplicerar 5 kW med 2,5 miljoner så får jag 12,5 GW. Kanske ligger sanningen någonstans däremellan. Dina siffror, både för effekt på tillskott när der är som kallast, och på antalet fastigheter som kan behöva tillskott, är jag övertygad om är alldeles för låga.
Vi talar ju trots allt om några kärnkraftsreaktorer, á minst 200 miljarder, hit eller dit.
>Det kan iofs vara mycket när vindkraften är nere på procent under en kall vintervecka.
Återigen...
Under veckorna 47 och 48, när det var riktigt kallt, levererade vindkraften 1118 + 716 GWh. Det blir en medeleffekt under dom två veckorna på 5,45 GW.
Är det konspirationsteorier om stålskogar och mobilmaster i farten?
Är du aldrig orolig för att kärnkraften är otillförlitlig när det är kallt? Förra året när det var som kallast krånglade två reaktorer. Nu när det var som kallast krånglade två reaktorer. Inte kan det väl vara så att ägarna stänger ner reaktorerna för att få upp elpriset?
Jag tror inte på det, så då är det väl helt enkelt tekniken som är otillförlitlig.
>Vi förbrukar allt mindre el på uppvärmning.
Förvisso, men enligt SCB finns 2,5 miljoner småhus med en medelförbrukning på ca 20 MWh/år. Det blir 50 TWh/år
Lägg till hyresbostäder, bostadsrättsfastigheter, kommersiella fastigheter, företagslokaler och offentliga fastigheter.
Jag har svårt att se det som försumbart.
>Det betyder inte att det är onödigt att dimensionera bort eltillskottet utan som jag skrev finns det många parameterar att väga in. Det finns alltid en ekonomi
Om vi ska sätta ekonomi som en överordnad faktor i beslutsunderlaget i alla lägen så får det några konsekvenser.
– Det går inte att motivera att bygga kärnkraft.
– Det går inte att motivera att bygga energiproduktion som kan tas till vid toppbelastning.
Listan med exempel skulle kunna göras lång. Bara med exempel om energi och elförsörjning. Ibland måste man försöka ta ett lite större grepp än att bara se på kalkylen för den enskilda företeelsen.
El för toppbelastning kan jämföras med reservhjul till bilen. Det går lika bra utan, tills den dag då det behövs...
>Och som jag skrev är det så att ju större värmebehov så är det troligare att "överdimensioneringen" är lönsam om man inte får tröskelkostnader, ofta då utbyte av fungerande men otillräckliga delar i värmesystemet.
Du tangerar vad en installatör berättade för mig. Dom flesta fel han åkte på som gällde bergvärme var för liten brunn. Antingen var den bara för liten från början, eller så var VP bytt mot en mer effektiv, så att mer värme togs från berget. Då blev nedkylningen i den för lilla brunnen så stor att VP slutade fungera.
>Jag tänker kanske då på ex gamla enledarelement osv. Man kan ju byta ut mot lågtemperaturkonvektorer, finns det möjlighet kan man lägga ner värmeslingor (något jag övervägt inför golvbytet på BV är att fräsa spår i plattan och gjuta in)
Jag tror att det finns fler alternativ som man bör överväga innan man fräser ner slingor för golvvärme i en stenplatta. Nu tänker jag på vad som är mest kostnadseffektivt...
>Väldigt mycket har ju potential att bli lönsamt om man väger det mot eltillskott. Att bättra på COP kräver djupare kalkyler.
Min erfarenhet är denna:
– Man kan komma till klarheter som en utomstående knappast skulle nå, genom att lära sig sitt eget hus och genom att "räkna" själv.
– Man kan göra saker som "kalkylmässigt" annars vore olönsamma, om man kan göra det mesta själv.
Jag har t.ex. gjort program (i Matlab/Octave) där jag kan beräkna hur COP, avgiven effekt och effektförbrukning varierar med T(brine) och T(stigare) för mina VP. Det svåra var att få tag på underlagsdata om VP för att kunna göra beräkningar. Ibland har jag nästan fått intrycket att tillverkarna tycker att jag är besvärlig...
Jag har fortfarande ett antal åtgärder som jag vill/ska vidta för att höja COP.
/Pi
