Konstigt nog så kan det mesta gå åt ibland. Vissa saker funkar bara inte bra att köra med en trafo eller annan grov nätdel.
Kul tråd förresten!
Bygga labbaggregat
-
Electricguy
- Inlägg: 12307
- Blev medlem: 15 augusti 2007, 16:52:14
- Ort: Kälmä' typ..
Re: Bygga labbaggregat
Jag har 4st.. varav 2st är dubbla..
Konstigt nog så kan det mesta gå åt ibland. Vissa saker funkar bara inte bra att köra med en trafo eller annan grov nätdel.
Kul tråd förresten!
Konstigt nog så kan det mesta gå åt ibland. Vissa saker funkar bara inte bra att köra med en trafo eller annan grov nätdel.
Kul tråd förresten!
Re: Bygga labbaggregat
Vid relativt låga utspänningar och höga strömmar har ett symetriskt nätagg fördelen att man sparar 1V spänningsfall vid likriktningen (man tappar en diodsträcka på plusmatningen och en på minusmatningen relativt trafons mittnolla = jordreferens, medan man tappar två diodsträckor på varje nätagg om man har två separata nätagg). Fast detta förutsätter att man har helvågslikriktning med en brygga vid symetriskt nätagg, och med två bryggor till varsin enkel sekundärlindning vid två separata agg. Om man däremot fortfarande kör symetrisk sekundärlindning på trafon och likriktar med endast två dioder (en från varje ända på trafon mot plus, mittuttaget mot minus (eller vice versa)) så tappar man bara en diodsträcka även där.
(Oavsett hur man gör så måste dioderna i snitt tåla halva strömuttaget, eftersom de växelvis leder och inte leder, m.v.h. captain obvious)
(Oavsett hur man gör så måste dioderna i snitt tåla halva strömuttaget, eftersom de växelvis leder och inte leder, m.v.h. captain obvious)
Re: Bygga labbaggregat
Jag skulle gärna skicka lite bilder på mina projekt. Men tyvärr har jag just nu inte någon kamera! Men ska ordna det vart efter. Men tack för intresset!mts skrev:Nu blir man nyfiken. Finns det någon bild?opampen skrev:Tackar! Jo, det är ett "stabilt" stabbagg. kan man säga!
Re: Bygga labbaggregat
MiaM: Om det finns en spegelvänd L200? Nej, jag är nästan säker på att det inte finns någon motsvarighet med negativ utspänning, likt LM337.
Re: Bygga labbaggregat
Castello: LT3080 verkar intressant och den går ju att använda som linjärt aggregat också. Annars är jag tveksam till switchade aggregat. Framför allt när det gäller t.ex. förstärkar kretsar eller annat som är mera känsligt för störningar.
Gangade pottar finns även med hög precision, där felen är betydligt mindre. Men visst det är svårt att helt få bort det.
Du har helt rätt i att nöjet är att bygga själv och att få använda sin "skapelse" till sina kommande projekt. Ett bra nättagg. klara man sig inte utan!
Gangade pottar finns även med hög precision, där felen är betydligt mindre. Men visst det är svårt att helt få bort det.
Du har helt rätt i att nöjet är att bygga själv och att få använda sin "skapelse" till sina kommande projekt. Ett bra nättagg. klara man sig inte utan!
Re: Bygga labbaggregat
OP-ampen: nej, linjärt ska det vara i det här fallet
Ok, så låt oss säga att man satsar på två isolerade kanaler. Man kan ta en lindning på trafon till varje kanal, och jag antar att man också kan låta kanalerna ha gemensam "nolla".
I det här läget finns ju två alternativ:
1. Köra på som planerat men byta till LT3080 och kortsluta set-pinen med en transistor om om strömbegränsningen går in. En fråga är då: Jag vill kunna sätta strömbegränsningen till 0A även vid kortslutning av utgången. Kommer det inte alltid att finnas ett litet spänningsfall över kollektor-emitter även vid maximal basspänning, ca0.2V? I så fall, kommer det att gå maximal kortslutningsström även i det här fallet eftersom det fortfarande ligger 0.2V på set-pinen? Är 0A vid kortslutning ett orealistiskt krav för den här konstruktionen?
2. Använda pass-transistorer för att lösa hela grejen och bara strunta i att använda en linjär regulator. Det vill säga, en transistor och en op-amp för strömbegränsningen, samt en transistor och en op-amp för spänningen. Någon kanske har föreslagit det här innan men jag har nog inte riktigt förstått innan, ledsen i så fall! Man kan ju göra det här väldigt enkelt, men som jag förstått det så kan det bli problem med stabiliteten. En bra regulator skyddar ju både mot instabilitet och övertemperatur, men om man vill använda det här enklare sättet, hur svårt är det att få kretsen stabil? Det kanske blir 0-20V och 0-1A, kombinerat med diverse laster.
Ok, så låt oss säga att man satsar på två isolerade kanaler. Man kan ta en lindning på trafon till varje kanal, och jag antar att man också kan låta kanalerna ha gemensam "nolla".
I det här läget finns ju två alternativ:
1. Köra på som planerat men byta till LT3080 och kortsluta set-pinen med en transistor om om strömbegränsningen går in. En fråga är då: Jag vill kunna sätta strömbegränsningen till 0A även vid kortslutning av utgången. Kommer det inte alltid att finnas ett litet spänningsfall över kollektor-emitter även vid maximal basspänning, ca0.2V? I så fall, kommer det att gå maximal kortslutningsström även i det här fallet eftersom det fortfarande ligger 0.2V på set-pinen? Är 0A vid kortslutning ett orealistiskt krav för den här konstruktionen?
2. Använda pass-transistorer för att lösa hela grejen och bara strunta i att använda en linjär regulator. Det vill säga, en transistor och en op-amp för strömbegränsningen, samt en transistor och en op-amp för spänningen. Någon kanske har föreslagit det här innan men jag har nog inte riktigt förstått innan, ledsen i så fall! Man kan ju göra det här väldigt enkelt, men som jag förstått det så kan det bli problem med stabiliteten. En bra regulator skyddar ju både mot instabilitet och övertemperatur, men om man vill använda det här enklare sättet, hur svårt är det att få kretsen stabil? Det kanske blir 0-20V och 0-1A, kombinerat med diverse laster.
Re: Bygga labbaggregat
Ja, det går bra att ta två lindningar vardera från trafon för att skapa två separata agg.
På fråga "1" är jag lite osäker angående om strömmen går helt ner till noll vid kortslutning. Eftersom jag ej har labbat med LT3080. Men skulle vid tillfälle vara intressant att se hur den står sig i jämförelse till den gamla trotjänaren LM317.
Fråga "2". Visst, med en bra regulator är det naturligtvis lättare att få det bra, du får ju mycket "gratis". Ju högre strömuttag desto större risk är det att kopplingen blir instabil med "diskreta" komponenter, alltså op-kretsar och transistorer separat.
Men Mac hade i sin tråd ett väl fungerande exempel på stabbagg.med op-kretsar.
Mitt konkreta råd är att du handlar en eller ett par LT3080 och gör en liten labb så realistiskt du kan på t.ex. ett labbkort, mät och pröva dig fram får du se vad du tycker. Det är alltid bra att labba lite, speciellt när det är en komponent man inte jobbat med tidigare. Det är en för del om man vill ändra på något. För när det väl sitter permanent på kort är det mycket svårare att ändra.
Det är ett sätt att komma igång och få något att hända om jag säger så!
På fråga "1" är jag lite osäker angående om strömmen går helt ner till noll vid kortslutning. Eftersom jag ej har labbat med LT3080. Men skulle vid tillfälle vara intressant att se hur den står sig i jämförelse till den gamla trotjänaren LM317.
Fråga "2". Visst, med en bra regulator är det naturligtvis lättare att få det bra, du får ju mycket "gratis". Ju högre strömuttag desto större risk är det att kopplingen blir instabil med "diskreta" komponenter, alltså op-kretsar och transistorer separat.
Men Mac hade i sin tråd ett väl fungerande exempel på stabbagg.med op-kretsar.
Mitt konkreta råd är att du handlar en eller ett par LT3080 och gör en liten labb så realistiskt du kan på t.ex. ett labbkort, mät och pröva dig fram får du se vad du tycker. Det är alltid bra att labba lite, speciellt när det är en komponent man inte jobbat med tidigare. Det är en för del om man vill ändra på något. För när det väl sitter permanent på kort är det mycket svårare att ändra.
Det är ett sätt att komma igång och få något att hända om jag säger så!
Senast redigerad av opampen 26 september 2014, 23:54:48, redigerad totalt 2 gånger.
Re: Bygga labbaggregat
Det måste väl gå att se i databladen hur säker man kan vara på att man garanterat får max 0V ut om man lägger på max 0,2V på styringången. Säger databladet att man kan få högre spänning än 0V så kommer man också få en ström som inte går att styra via styringången. Glöm inte att räkna på worst-case på angivna toleranser.
Jag håller för övrigt med om att agget som Mac visar i sin tråd om en kommande lärobok verkar vettigt. Vill man inte bygga det så finns ju alltid klassikern med 723.
Jag håller för övrigt med om att agget som Mac visar i sin tråd om en kommande lärobok verkar vettigt. Vill man inte bygga det så finns ju alltid klassikern med 723.
Re: Bygga labbaggregat
723 är en gammal klassiker, den funkar bra också. Men det vore lite småtrevligt ändå att se vad LT3080 kan prestera, det är trots allt en lite nyare stabbkrets.
Re: Bygga labbaggregat
Hej igen!
Nu har det här projektet legat nere väldigt länge, har inte haft tid för elektronik på flera månader men nu blir det nya tag!
Jag beställde hem några LT3080 och testade med dem. Funkar kalas! De reglerar ner till 0V som utlovat (under förutsättning om en viss minsta last används), men labbaggets konstruktion med en transistor gör att den bara om kommer ner till ca 0.3V. Jag tänker att det är gott nog. Kretsens funktionalitet är i allt väsentligt tagen rakt ifrån eevblog.
Jag tänkte skicka iväg gerberfiler för tillverkning, men har aldrig gjort det förut. Jag skulle vara tacksam för någon slags feedback på min pcb-layout, ser det ut som det ska? Vad ska man tänka på?
Även om det skrivits tonvis om pcb-tillverkning här på forumet så känns det alltid bra om det specifika kortet granskas av era örnblickar. Det är segt att vänta ett par veckor och sen upptäcka ett misstag
Nu har det här projektet legat nere väldigt länge, har inte haft tid för elektronik på flera månader men nu blir det nya tag!
Jag beställde hem några LT3080 och testade med dem. Funkar kalas! De reglerar ner till 0V som utlovat (under förutsättning om en viss minsta last används), men labbaggets konstruktion med en transistor gör att den bara om kommer ner till ca 0.3V. Jag tänker att det är gott nog. Kretsens funktionalitet är i allt väsentligt tagen rakt ifrån eevblog.
Jag tänkte skicka iväg gerberfiler för tillverkning, men har aldrig gjort det förut. Jag skulle vara tacksam för någon slags feedback på min pcb-layout, ser det ut som det ska? Vad ska man tänka på?
Även om det skrivits tonvis om pcb-tillverkning här på forumet så känns det alltid bra om det specifika kortet granskas av era örnblickar. Det är segt att vänta ett par veckor och sen upptäcka ett misstag
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Bygga labbaggregat
Ta detta med en enorm nypa salt:
En klassisk nybörjargrej är att göra kretskortslayouter så att placeringen påminner om hur man ritar schemat, även om det inte är optimalt.
Nu låter jag det vara osagt vad som är bäst i detta fall, men du kan antagligen få kortare banor för de banor som leder lite högre strömstyrka om du monterar LT3080 och utgångsplinten närmare ingången/likriktarbryggan.
Fast å andra sidan är det alltid bra att få lite avstånd mellan elektrolyter och komponenter som kan bli varma. Blir 3080'n varm? Å andra sidan har du likriktarbryggan invid stora glättningskondingen. Bryggan kommer utveckla två watt per ampere om det börjar gå lite strömmar (0,7W per ampere vid låga strömmar), så det är ju inte helt försumbart även om det kanske inte är så farligt. Nu har jag chansat på att din brygga har klassiska 1V spänningsfall per diodsträcka vid lite större strömmar. Du kanske har en lyxigare brygga av något slag?
En klassisk nybörjargrej är att göra kretskortslayouter så att placeringen påminner om hur man ritar schemat, även om det inte är optimalt.
Nu låter jag det vara osagt vad som är bäst i detta fall, men du kan antagligen få kortare banor för de banor som leder lite högre strömstyrka om du monterar LT3080 och utgångsplinten närmare ingången/likriktarbryggan.
Fast å andra sidan är det alltid bra att få lite avstånd mellan elektrolyter och komponenter som kan bli varma. Blir 3080'n varm? Å andra sidan har du likriktarbryggan invid stora glättningskondingen. Bryggan kommer utveckla två watt per ampere om det börjar gå lite strömmar (0,7W per ampere vid låga strömmar), så det är ju inte helt försumbart även om det kanske inte är så farligt. Nu har jag chansat på att din brygga har klassiska 1V spänningsfall per diodsträcka vid lite större strömmar. Du kanske har en lyxigare brygga av något slag?
Re: Bygga labbaggregat
Jag ser inte varför jag ska ta det med en nypa salt, det är ju bra feedback
Ok, gällande layouten har jag tänkt följande:
3080n är ju linjärreglerande så den kommer bli varm, om man tar ut 1A vid 0V, dvs kortsluten utgång, blir det uppemot 20W. Stackars liten. Jag ska montera 3080n på en kylfläns och en fläkt ska sitta till höger och dra ut luft från vänster, så att elektrolyterna får svalare luft från fronten av agget. Likriktarbryggan tänkte jag inte på. Den är av billig typ och uppemot två watt låter rimligt. Finns det stor risk att elektrolyten pajar i förtid pga en sådan placering tror du?
Gällande ledningsbanor tänkte jag heller inte så mycket, jag dimensionerade dem för 2A vid 30° Tamb i den här behändiga lilla kalkylatorn: http://circuitcalculator.com/wordpress/ ... alculator/
Det finns säkert smartare sätt att routa för att slippa så långa banor med hög ström, men det blir ju ett stort problem eftersom jag vill få in allt på 5x10cm. Det kanske kan vara värt att ge det en omgång till, det var ganska kul
Hur är det med avstånd till kanten? Jag har 0.6mm i nuläget.
Copper pour? Är det smart?
Ok, gällande layouten har jag tänkt följande:
3080n är ju linjärreglerande så den kommer bli varm, om man tar ut 1A vid 0V, dvs kortsluten utgång, blir det uppemot 20W. Stackars liten. Jag ska montera 3080n på en kylfläns och en fläkt ska sitta till höger och dra ut luft från vänster, så att elektrolyterna får svalare luft från fronten av agget. Likriktarbryggan tänkte jag inte på. Den är av billig typ och uppemot två watt låter rimligt. Finns det stor risk att elektrolyten pajar i förtid pga en sådan placering tror du?
Gällande ledningsbanor tänkte jag heller inte så mycket, jag dimensionerade dem för 2A vid 30° Tamb i den här behändiga lilla kalkylatorn: http://circuitcalculator.com/wordpress/ ... alculator/
Det finns säkert smartare sätt att routa för att slippa så långa banor med hög ström, men det blir ju ett stort problem eftersom jag vill få in allt på 5x10cm. Det kanske kan vara värt att ge det en omgång till, det var ganska kul
Hur är det med avstånd till kanten? Jag har 0.6mm i nuläget.
Copper pour? Är det smart?
Re: Bygga labbaggregat
Själv hade jag valt bredare ledningsbanor och större paddar. Om inte annat för att det är lättare att löda och mindre risk för foliesläpp om man gör något misstag. Lägre spänningsfall är ju också en vinst.
Var tas feedbacken för spänningen från? För bästa prestanda bör den tas så nära utgångsterminalerna som möjligt. Alla ledningar (kablar eller PCB-banor) därifrån och till utgången (även på jordsidan) kommer annars att orsaka spänningsfall vid belastning.
Var tas feedbacken för spänningen från? För bästa prestanda bör den tas så nära utgångsterminalerna som möjligt. Alla ledningar (kablar eller PCB-banor) därifrån och till utgången (även på jordsidan) kommer annars att orsaka spänningsfall vid belastning.
Re: Bygga labbaggregat
Du har tänkt mer än mig gällande luftflödet.
För likriktarbryggan så borde det gå att se hur mågra grader per watt den värms med endast luftkylning - det säger i princip hur varm den blir som värst. Hur mycket kondingar åldras låter jag vara osagt, det är kanske så att "alla" är rädda för trötta kondingar eftersom det varit några vändor med dåliga kondingar genom tiderna. (Dels den som var för ett par år sen men jag minns att kondingarna hade en svacka när primärswitchade nätdelar slog igenom på stort i hemelektronik (t.ex. i vhs-video o.s.v., redan sen stenåldern har det ju varit switchat i tv-apparater).
En variant är att ha bryggan löst. Monteringsmässigt är det ju mest en grej på vägen mellan trafon och glättningskondingen.
Angående banorna så skulle jag ta så breda banor som det finns plats för. Däremot är det bra om inkommande och utgående bana på glättningskondingen är formade som spetsar så att all ström som passerar förbi kondingen verkligen går precis vid lödpunkten för kondingens ben - det gär bäst glättning.
Det blir inte lika prydligt men elektriskt kan det kanske vara bra att ta utgående minus på en plint nära kondingen, t.ex. kan du kanske ha en trepolig plint för trafo in + utgående minus. Fast här bör nog nån annan säga nåt också.
För likriktarbryggan så borde det gå att se hur mågra grader per watt den värms med endast luftkylning - det säger i princip hur varm den blir som värst. Hur mycket kondingar åldras låter jag vara osagt, det är kanske så att "alla" är rädda för trötta kondingar eftersom det varit några vändor med dåliga kondingar genom tiderna. (Dels den som var för ett par år sen men jag minns att kondingarna hade en svacka när primärswitchade nätdelar slog igenom på stort i hemelektronik (t.ex. i vhs-video o.s.v., redan sen stenåldern har det ju varit switchat i tv-apparater).
En variant är att ha bryggan löst. Monteringsmässigt är det ju mest en grej på vägen mellan trafon och glättningskondingen.
Angående banorna så skulle jag ta så breda banor som det finns plats för. Däremot är det bra om inkommande och utgående bana på glättningskondingen är formade som spetsar så att all ström som passerar förbi kondingen verkligen går precis vid lödpunkten för kondingens ben - det gär bäst glättning.
Det blir inte lika prydligt men elektriskt kan det kanske vara bra att ta utgående minus på en plint nära kondingen, t.ex. kan du kanske ha en trepolig plint för trafo in + utgående minus. Fast här bör nog nån annan säga nåt också.
Re: Bygga labbaggregat
Mac: Absolut, bredare banor och större paddar är en bra idé. Feedbacken tas från set-pinen på LT3080n och inte direkt från utgången. Det skulle nog vara mer enligt gängse praxis att plocka utgångsspänningen direkt, men konstruktionen är för dålig för att kunna dra nytta av den extra exaktheten ändå. Jag har till exempel planerat att använda analoga panelinstrument och vanliga potar för spänning/ström.
MiaM: Man skulle absolut kunna ha bryggan på en annan plats i chassit, det bör gå att ordna ganska enkelt. Jag förstår inte riktigt vad fördelen skulle vara med förslaget om en trepolig plint?
MiaM: Man skulle absolut kunna ha bryggan på en annan plats i chassit, det bör gå att ordna ganska enkelt. Jag förstår inte riktigt vad fördelen skulle vara med förslaget om en trepolig plint?
