"Elbug", elektronisk telegrafnyckel.

Berätta om dina pågående projekt.
Användarvisningsbild
Marta
EF Sponsor
Inlägg: 6950
Blev medlem: 30 mars 2005, 01:19:59
Ort: Landskrona
Kontakt:

"Elbug", elektronisk telegrafnyckel.

Inlägg av Marta »

Detta skall bli en "elbug" som klarar iambic A/B och även ultimatic. Även valfritt automatiska mellanrum. Den skall ha drivning som hanterar både moderna transistorsändare och äldre rörsändare med ganska hög negativ spänning. Där finns medhörningsoscillator på kortet. Byggd med CMOS logik. Den skall drivas med ett 9V batteri som är tänkt att räcka länge.

Allt utom drivstegen är testat på labbplatta och logiken fungerar fint. Oscillatorerna med 4011UB för medhörning och klocka är däremot förfärande strömhungriga och måste åtgärdas. Har alltid trott detta var väldigt strömsnålt, men sista halvan av perioden drar iväg till tvåsiffrigt med god marginal...

Vad finns det för alternativ till oscillatorer, 9V drivspänning och väldigt låg strömåtgång. Frekvensen på klockan skall kunna ställas med en pot 5-20Hz. Medhörning ungefär 600-800Hz fast. Har tittat på datablad till ST's CMOS 556, men den slukar tvåsiffrigt. Någon low power OP rail-to-rail kanske? Någon som rekommenderas?

Bilden är på det nya kortmönstret, utan ultimatic. Nyare bild får vänta tills oscillatorproblemet är löst.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Icecap
Inlägg: 26147
Blev medlem: 10 januari 2005, 14:52:15
Ort: Aabenraa, Danmark

Re: "Elbug", elektronisk telegrafnyckel.

Inlägg av Icecap »

En strömsnål timer: ICM7555.

Oscillator med CMOS logik: en inverter med schmittrigger ingång, konding mellan ingång o GND, motstånd mellan in- o utgång.
Användarvisningsbild
Marta
EF Sponsor
Inlägg: 6950
Blev medlem: 30 mars 2005, 01:19:59
Ort: Landskrona
Kontakt:

Re: "Elbug", elektronisk telegrafnyckel.

Inlägg av Marta »

4093 har omslagspunkterna ganska tätt intill varandra och strömmen är mellan 1 och 2mA med ingången i det området. Dessutom "hänger" poten utan den ena sidan ansluten till GND.

ICM7556 var intressant, under 300µA per timer, plus pull-up och vad timingkretsen drar. Sedan drar väl en "rå" piezosummer också en del. Inte bra med passiv pull-up till denna, det återstår att se vad det blir och hur mycket strömmen kan pressas.
Användarvisningsbild
Icecap
Inlägg: 26147
Blev medlem: 10 januari 2005, 14:52:15
Ort: Aabenraa, Danmark

Re: "Elbug", elektronisk telegrafnyckel.

Inlägg av Icecap »

En PIC som kör med 32kHz drar definitivt inte mycket ström heller.
opampen
Inlägg: 1776
Blev medlem: 16 november 2013, 18:59:54
Ort: Stockholm

Re: "Elbug", elektronisk telegrafnyckel.

Inlägg av opampen »

Tycker OPA347 är en utmärkt op! Den har rail-rail är s.k. "micropower". Har för mig att den drar ca. 20µA typ.

Har själv byggt och labbat med den och uppfattat den som mycket stabil. Kan jobba med både enkel och dubbel matningsspänning. Vcc är dock max 5,5 V.

Byggde för ett tag sedan larm, temperatur larm, ljuslarm mm. för olika användningsområden.

Passar utmärkt för batteri driven utrustning.

Titta i databladet får du se: https://www.ti.com/lit/ds/symlink/opa34 ... er.se%252F
Användarvisningsbild
Marta
EF Sponsor
Inlägg: 6950
Blev medlem: 30 mars 2005, 01:19:59
Ort: Landskrona
Kontakt:

Re: "Elbug", elektronisk telegrafnyckel.

Inlägg av Marta »

Det är en avancerad OP med fina data, men som sagt, 9V så släpper den ut röken... Skall ha den i åtanke för kommande projekt.

Det kommer troligen att bli ICM 7556, skall testa med en sådan i varje fall.

Här är schema, kanske lite smått för texten, men övrigt är synbart. Beteckningarna på trissorna är blaj.
keyer2_schematic.png
Tillägg: Här är en liten obegriplig funktionsbeskrivning...

Paddlarna ansluts till J2. När en paddel trycks in drar den ingången till noll. U1C/D inverterar dessa till
en etta som sätter motsvarande vippa i U2. Detta sker direkt, det räcker att snabbt nudda en paddel för att teckendelen skall registreras.

När endera av vipporna i U2 är satt ger grinden U5A en etta som U5B inverterar till en nolla så U4B inte längre hålls i reset. Vipporna i U4 utgör en synkron
/4 räknare som genererar teckendelar. Hålls U4B i reset blir de korta, annars långa. U5C avkodar utgångarna från dessa vippor och dess utgång är den utgående telegrafisignalen. Den inverteras i U5D då båda polariteter behövs.

Vippan U6A har i viloläge etta på både set och reset. Vilken av dessa som försvinner först avgör i vilket läge den ställer sir och därmed om teckendelen blir lång eller kort.

Vippan U6B fördröjer de inverterade morsetecknen med 1 klockpuls, Därmed blir dess ugång /Q en nolla när teckendelsmellanrummet är slut. Denna signal går till ena ingången på grindarna U1A samt U1D. Vilken av dessa som har en etta på den andra ingången bestäms av vilken teckendel som precis har sänts. Utgången på den har varit noll under mellanrummet. Dess flank noll till ett gör nu att motsvarande vippa i U2 nollställs, förutsatt att dess paddel har släppts.

När båda paddlarna tryckts in har vippan U6A, som bestämmer lång/kort teckendel, varken set eller reset och kan då växla läge när den får en klockpuls. Varifrån denna puls skall komma bestäms av bygeln på J7. För iambic tas den från U6B som ger en puls efter varje teckendel. Resultatet blir omväxlande kort/lång/kort...
För ultimatic tas den från U8B, som synkroniserar signalen från dioderna D1/D2 som blir ett när båda paddlarna är intryckta. Resultatet blir 1 enda puls, så den sände lång/kort/kort... eller kort/lång/lång... beroende på vilken paddel som trycktes in först.

När vipporna i U2 nollställs var för sig fås något som kallas iambic mode B. Det innebär att det kommer ytterligare en motsatt teckendel från det ögonblick båda paddlarna släpps. I ultimatc-läge fås blaj.
Grinden U1A känner av när båda paddlarna är släppta. DEn inverteras i U1B till en etta. Är J1 byglad går denna signal via D4/D5 till U3A/U3D och tvingar båda vipporna att nollställas samtidigt. Detta kallas iambic mode A, när båda paddlarna släpps kommer ingen extra motsatt teckendel. För att ultimatic skall fungera måste J1 vara byglad.

För att ge automatiska mellanrum räknar U9 klockpulser. Räknaren nollställs av varje utgående teckendel. R8/C8 filtrerar nollställningen så glitchen som upptår efter sista teckendelen tas bort. När denna är nollställd, efter tre pulser eller efter sju pulser ger dioderna D6/D7/D8 en etta till teckendelsräknaren U4B så denna kan komma igång. J8 väljer var U9 skall stanna, efter 3 eller 7 pulser, för att ge endast teckenmellanrum, eller även ordmellanrum. Om J5 är byglad är dessa mellanrum manuella.

Timern U7B ger klockpulserna som bestämmer takten. Dessa delas med 2 i U8A så det blir rena, symmetriska pulser. J6 anluts till en pot för att ställ in önskad takt. Oscillatorn körs asynkront, antagligen finns det finsmakare som ogillar detta. Själv kan jag inte notera denna fördröjning. Genom att U2 registrerar tryckningen hur snabb den än är blir det IMHO ingen påverkan. Kanske kan det ändras.

Timern U7A styrs av de utgående tecknen och ger en ton för medhörning i en piezohögtalare ansluten till J4.

U3B/U3C buffrar utsignalen till drivstegen. För sändare som nycklas genom att sluta en positiv spänning till jord är drivsteget en N-MOSFET som tyrs av utsignalen utan några extra finesser. För sändare med negativ spänning, t.ex. en rörsändare med gridblock nyckling, används en P-MOSFEET. Denna måste ha negativ styrsignal, därför drivs den med inverterade tecken genom en liten lyting. D9 låser nivån till GND, så resultatet blir negativa pulser.

Utgångstrissorna skyddas av vars en diod i händelse av att utgångarna förväxlas. Drosslarna L1/L2/L3 bromsar RF från sändaren och kondingen på utgångarna dämpar RF ytterligare från att ta sig in i kretsarna. Även GND från sändaren har en drossel, som förhoppningsvis håller ner ev. RF-ström ut genom paddlarna.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Skriv svar