Buggfix Plus
Aktuellt datum och tid: 18.36 2017-12-17

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme




Svara på tråd  [ 10 inlägg ] 
Författare Meddelande
InläggPostat: 16.10 2017-12-03 
Användarvisningsbild

Blev medlem: 14.11 2005-09-06
Inlägg: 1152
Ort: Storsjö, Sorsele
Ville ha något att pyssla med närmaste tiden som inte slukar pengar, d.v.s kan genomföras med enbart skrotlådan som hjälp. Därför letade jag fram ett gammalt projekt som jag vill dokumentera och samtidigt förbättra. Då passar det väl bra att visa upp det hela på forumet :mrgreen:

Jag har sedan 2012 haft en enkel liten rörförstärkare som jag knåpade ihop att använda ihop med min "Sterling Audiovox II" tratthögtalare från 20-talet. Förstärkaren och högtalaren har i huvudsak använts ihop med datorljudkortet. Det låter inte speciellt bra om den galna skapelsen, men det som saknas i ljudkvalitet tas igen under kategorin upplevelse i stället. Det är roligt att kunna använda den gamla högtalaren till något praktiskt, den ger verkligen ger ett spektakulärt intryck. Musik gör sig inte speciellt bra, om man inte kompenserar rejält med equalizer i datorn för den ojämna frekvensgången hos högtalaren, men tal går däremot utmärkt.

Bilaga:
20171203_141844.jpg


Förstärkaren har följande rör:
6X5G - Likriktare
EM81 - Indikatorrör - "VU meter"
6SN7GT - Förstärkare

Problemet med förstärkaren är att det är precis på gränsen att man kan styra ut fullt hörbar volym med datorljudkortet. Förstärkningen skulle ha varit högre helt enkelt. Som ni kan se på schemat finns inget steg med förförstärkning, utan signalen från ljudkortet går direkt in i "slutsteget", som är ena halvan av ett 6SN7GT, "V2b". Andra halvan av 6SN7GT används till förförstärkning till indikatorröret. Tratthögtalaren har en extremt högohmig "talspole", som uppvisar ett likströmsmotstånd på 2,2k och denna spole är helt enkelt placerad i anodkretsen till 6SN7GT röret.

Planen är att ta bort burkelektrolyten ovanpå chassit och i dess hål placera en rörhållare till för ett 6J5G, som är en triod med exakt samma data som en sektion hos ett 6SN7. Detta rör kommer då placeras först i kedjan och volymkontrollen kommer fortsättningsvis att verka på gallerkretsen hos "V2b". Om förstärkningen ändå visar sig otillräcklig letar jag fram en lämplig pentod i stället.
Sedan är volympoten, "R10" dålig och vill aldrig sluta skrapa och glappa trots mycken rengöring och "motionering". Den vill jag byta ut. Jag ville först veta vad jag hade att jobba med då jag inte hade dokumenterat förstärkaren med något schema, så det ritade jag upp.

Bilaga:
20171203_152101.jpg


Lite fler bilder på förstärkaren.
Bilaga:
20171203_141855.jpg


När jag skruvade bort bottenplattan på chassit fick jag se en del slarvigheter som också skall fixas. Skärmat kablage skall installeras på känsliga delar och jag tror jag skall byta ut en del motstånd och kondensatorer som "inte passar" in och tydligen är utvalda enbart för att de råkade ligga framme på bänken :)

Bilaga:
20171203_141940.jpg


Bilaga:
20171203_141916.jpg


Som ni kan se är det inte frågan om någon elsäkerhet i detta bygge! Anodspänningen går via två bananhylsor ut på baksidan och vidare till högtalaren - kom ihåg den är ju placerad direkt som last i anodkretsen hos 6SN7GT. Dessutom saknas kåpa på ovansidan chassit, vilket gör att man kan fingra på anslutningarna hos primärsidan på nättrafon - ajaj. Eftersom förstärkaren kommer att placeras högt upp på en hylla och problemområdena befinner sig baktill och högt upp på chassit, väljer jag att inte åtgärda detta med säkerheten. Jag måste naturligtvis avråda å det bestämdaste att någon efterliknar just de sistnämnda detaljerna på detta bygge.

Tänkte återkomma senare med ett separat inlägg om högtalaren, för den är intressant och helt annorlunda i uppbyggnad mot det idag rådande.


Logga in för att visa de filer som bifogats till detta inlägg.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 16.29 2017-12-03 

Blev medlem: 20.55 2009-06-15
Inlägg: 95
Ort: Värmland
Toppen. Ett projekt i riktig gammal fin Ef-anda.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 23.29 2017-12-03 
Användarvisningsbild

Blev medlem: 14.11 2005-09-06
Inlägg: 1152
Ort: Storsjö, Sorsele
Tack för det!

Högtalaren förtjänar en närmare presentation.

Bilaga:
20171203_230035.jpg


Det är ju helt klart en hornhögtalare, ett exponentialhorn skulle jag kalla det. Utformad för att skapa mesta möjliga "oväsen" med små membranrörelser, nödvändigt på den tiden då hög förstärkning innebar många rör och kostnaden skenade snabbt iväg. Högtalaren tillverkades troligen omkring mitten på 20-talet och vid en tid när radio i hemmet var en ny företeelse och inte självklart var mans egendom. De förstärkande radiorören var mycket dyra och hade man nu en sådan lyxig mottagare som överhuvudtaget hade förstärkning, så var det vanligaste ett eller två rör och att man lyssnade med hörlurar. En enkel kristalldetektor helt utan förstärkning var absolut billigaste alternativet och det vanligaste när radion var i sin linda. Högtalaren som presenteras här tillhörde alltså det absoluta toppskiktet på radiomarknaden.

"Halsen" till hornet har slitsar längst ned och sitter med klämmpassning i basen som är av gjutjärn och i två delar.
Bilaga:
20171203_224820.jpg


Locket sitter med 4 skruvar i basen. Tillverkare och härkomst ingjutet med stolthet i locket.

Bilaga:
20171203_224659.jpg


Bilaga:
20171203_225040.jpg


När locket lyfts av visar sig högtalarens uppbyggnad. Man kan väl kalla det ett "magnetsystem" med en U-formad kärna, laminerad av vad jag kan se - med en lindning bestående av extremt tunn tråd och säkerligen massvis med varv.

Bilaga:
20171203_224855.jpg


I locket befinner sig membranet, som består av tunn stålplåt klämd mellan locket och en låsring som hålls på plats med skruvar.

Bilaga:
20171203_224931.jpg


Förstärkaren skapar strömvariationer i lindningen, som i sin tur skapar ett fält som följer med i strömväxlingarna och drar till sig och repellerar membranet i takt med detta. Det är små variationer i fältet och avståndet mellan magnetsystemet och membranet måste vara litet för att få så stor känslighet som möjligt. Samtidigt sätter avståndet en gräns för hur stora svängningar membranet kan göra utan att slå i magnetsystemet. Här har tillverkaren gjort det möjligt att välja avstånd genom den förnicklade(?) spaken som man kan se på foten och därmed ställa in en bra kompromiss mellan känslighet och maximal ljudstyrka. Spaken påverkar en kam på insidan av foten som i sin tur sänker och höjer magnetsystemet.

Bilaga:
20171203_224952.jpg


Har börjat räkna en del på ett jordat-katod steg med röret 6J5 och även mätt upp lite spänningar och strömmar i förstärkaren så som den ser ut idag. Fortsättning följer.


Logga in för att visa de filer som bifogats till detta inlägg.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 07.17 2017-12-04 
Användarvisningsbild

Blev medlem: 19.22 2008-12-17
Inlägg: 3621
Ort: Kävlinge
Intressant och fullständigt onödigt. Gillas


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 07.55 2017-12-04 
EF Sponsor
Användarvisningsbild

Blev medlem: 22.54 2006-09-23
Inlägg: 27611
Ort: Borås
Hörlursdelen i gamla telefoner (60/70-tal och tidigare, dvs på den tiden micken var en kolkornsmik) var konstruerade på samma sätt.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 07.58 2017-12-04 
EF Sponsor
Användarvisningsbild

Blev medlem: 21.44 2006-08-23
Inlägg: 15377
Ort: Vänersborg
UNDERBART! Nu kan man nästan höra mammutjordarna komma dragande över isvidderna .....


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 22.39 2017-12-04 
Användarvisningsbild

Blev medlem: 21.41 2010-10-29
Inlägg: 1377
Den U-formade kärnan är väl en permanentmagnet för annars blir det väl frekvensdubbling i högtalaren.
Högohmiga hörlurar (Z=2000ohm) har i alla fall permanentmagnet.
Sen blir det väl en del likströmsmagnetisering då man använder "Single-Ended" förstärkare.

Hur många millivolt behövs det på "talspolen" för att ge hörbart ljud?

Intressant att se :tumupp:


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 07.35 2017-12-05 
Användarvisningsbild

Blev medlem: 14.11 2005-09-06
Inlägg: 1152
Ort: Storsjö, Sorsele
Precis så är det YD1150, det är en permanentmagnet. Missade det i mitt försök till förklaring. Måste kolla det där med hur låg nivå man kan höra, det var en intressant fråga! Kom ihåg att jag i något annat sammanhang visat upp högtalaren på forumet och då fick frågan av vår EF kändis JimmyAndersson om man kan använda den som mikrofon också. Så gjorde jag ett test då jag kopplade tratten till datorns mikrofoningång via en transformator. Den gick ganska bra som mikrofon, har kvar inspelningen någon stans!

Det är också som TomasL skriver precis samma uppbyggnad som telefonhörluren och även gamla hörlurar för radiolyssning såg likadana ut.

Till er andra tackar jag för hurraropen!


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 00.03 2017-12-07 
Användarvisningsbild

Blev medlem: 14.11 2005-09-06
Inlägg: 1152
Ort: Storsjö, Sorsele
Börjar med att svara på YD1150s fråga angående hur många millivolt man behöver mata in som minimum för att skapa en hörbar ton i tratten. Svaret är otroligt nog, bara 0,6mV! Detta enligt min multimeter. Jag försökte verifiera det med scopet, men vid så låg nivå kan jag bara se skräp från nätanslutning utrustning och belysning i närheten.
Gjorde testet så att jag först svepte med tongeneratorn och försökte hitta en frekvens som lät särdeles högt, det blev 1,2kHz. Sedan dämpade jag ner denna med både -20 och -40dB knapparna på tongeneratorn, satte ena örat mot trattens öppning och drog upp nivån tills jag hörde tonen tydligt igen. I det läget finjusterade jag avståndet mellan magnetsystemet och membranet med spaken på högtalarens fot. Jag kunde när multimetern visade 5mV justera avståndet för ett tydligt volymmaximum och sedan började jag dra ner nivån igen. Till slut hittade jag en lägsta punkt där jag kunde slå av och på tongeneratorn och höra tonen komma och gå tydligt, men bara nätt och jämt. Multimetern visade då 0,6mV. Ganska fascinerande. Om jag hade stängt av luftvärmepumpen som brummar i rummet intill hade jag säkert kunnat höra ner till ännu lägre nivåer.
Bilaga:
20171206_230602.jpg


Sedan tänkte jag visa hur jag tänkt vid designen av försteget, som ju blir med ett 6J5G. Jag är absolut ingen expert på detta och gör detta alldeles för sällan. Jag har gått tillbaka till lite gamla anteckningar jag gjort vid tidigare rördesignarbete och även försökt läsa på lite på nytt. Tar mig också friheten att ibland nöja mig med beskrivningar som: "det är en gammal tumregel" i stället för att exakt förklara varför det är så man gör.

Jag vill ha fram två viktiga motstånd som bestämmer arbetspunkt, förstärkning och .. ja det mesta när det gäller en triod i kopplingen jordad katod. Anodmotstånd och katodmotstånd, "Ra" och "Rk".
Från mätningarna i nätdelen vet jag att 315V finns att tillgå.
Vp = 315V
I databladet för 6SN7 finner man att trioden har en inre resistans på 7700ohm. Anodmotståndet väljs lämpligt till minst det dubbla hos rörets inre resistans, med lite avrundning blir det 15kohm.
I rördatabladet finns ett diagram där ström genom röret är plottad mot spänning på anoden - vid olika negativ förspänning på gallret. Nästa steg är att rita upp en så kallad "load-line" för vårt 15k anodmotstånd. Man sätter helt enkelt ut två punkter, max ström - som ju blir vad vi får om vi tänker att röret klarar av att kortsluta helt mellan anod och katod och all spänning droppas över anodmotståndet på 15k. 315V/15000 = 21mA (Imax)
Nästa punkt blir ingen ström alls genom röret, det spärrar helt. Punkten sätts nere på X-axeln vid 315V. Man drar en linje mellan dessa två punkter.

Då ser det ut så här:
Bilaga:
20171206_235502.jpg


Nästa steg blir att välja var på vår "load-line" den så kallade vilopunkten skall vara. Lämpligen mitt på denna linje. Jag lade diagrammet på sidan och ögnade fram mitten, kontrollmätte avståndet med linjal till ändpunkterna lite och, tja 9,5mA ser väl ut att bli bra? Iq = 9,5mA således. Man kan i diagrammet även utläsa (ungefär) vad den negativa förspänningen bör vara. Jag fick det till -3,5V.
För att få rätt negativ förspänning räknar man helt enkelt ut den resistans som behövs för att "flytta upp" katoden 3,5V. Det blir då 368ohm, lämpligen 370ohm.
Man bör kontrollera när man valt stegets parametrar att man inte överskrider förlusteffekten hos anoden, som enligt rördata max får vara 2,5W.
I viloläge drar röret 9,5mA, vi förlorar 142,5V i vårt anodmotstånd vid denna ström, 3,5V i katodmotståndet enligt tidigare beräkning och kvar blir 169V mellan anod och katod. Pd vid 9,5mA blir 1,6W.
Det verkar OK.

När jag är klar med allt detta ser jag att steget jag beräknat är ganska annorlunda jämfört med exempel på vanliga driftdata i rördatabladet. Där har de angett en negativ gallerspänning på -8V och katodmotstånd på 3,3kohm. Det blir intressant att se resultatet. Jag är inte främmande för att tänka om och kan mycket väl ha gjort något fel.

Kvar att räkna fram är vad vi kan förvänta oss för förstärkning av detta steg. Det får vänta till nästa inlägg!


Logga in för att visa de filer som bifogats till detta inlägg.


Upp
 Profil  
 
InläggPostat: 23.05 2017-12-07 
Användarvisningsbild

Blev medlem: 15.52 2007-08-15
Inlägg: 11363
Ort: Alsterbro utanför Kalmar
Jäkla kul projekt! Följes med (anod)spänning :)


Upp
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Svara på tråd  [ 10 inlägg ] 

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 3 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
   
Drivs av phpBB® Forum Software © phpBB Group
Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2010