Frekvensomrikta fläktar

[sopkvast]

hej, har nu bestämt mig för att uppgradera min lackbox genom att montera frekvensomriktare till fläktarna .fläktarna kör jag på 3 fas. Min fundering rör min insugningsfläkt, den ligger på 6,4kw, kan jag köra den på en 4kw frekvensomriktare ? anledningen att jag frågar detta är att jag har 2 st frekvensomriktare på 4kw och jag behöver inte den mängd luft som insugningsfläkten trycker in. Min elektriker kunde inte svara på detta.

Med vänlig hälsning

[grym]

kan gå, men det är beroende på vilken ström som motorn tar och som frekvensomformaren kan ge
kolla skylten på motorn och specarna på frekvensomformaren

eller så provar man bara

[kilimanjaro]

Intressant fråga jag hänger på med en fortsättning. Vad händer vid överbelastningen, eldar man upp omriktöen eller startar bara inte motorn. Har samma tanke med en svarv där omriktaren inte riktigt motsvarar motoreffekten men som jag gärna skulle varvtalsstyra på detta sätt.

Karl B.

[SeniorLemuren]

På dom flesta omformarna brukar man kunna ställa in en strömgräns. När det gäller en fläkt i en trumma så kan man ju även minska arean på tilluften så att omformaren inte kan bli överbelastat vid fullt varv.

[grym]

det beror på frekvenomformaren och hur hårt man misshandlar den

haft sönder en och det var en 230v enfas in, som man fulkörde synkron servomotorer, under ful belasting
inget normal drift

har kört samma frekvensare med hård belasting med trefasmotor som motvilligt varvade en mycket större spindel för felsökning

normalt sätt så om frekvenomformaren är relativt modern och har koll på strömmen så kommer den bara larma och inte fungera som den skall


fördelen med en fläkt är att det är en bra last att starta lugnt och stilla, man kan rampa upp den under en minut om man känner för det

en svarv är inte lika kul att vänta på att få snurr på spindlen, men den har väldigt lite last när man sätter igång den, det är svarvningen som är effekten

så prova , det hadde jag gjort, ha koll på parametrarna och sedan kolla strömmen under igångsättningen

[TomasL]

Ställ in rätt motorparametrar, omformaren (i alla fall "riktiga" sådana) drar ned varvtalet om belastningen blir för stor.

Jag kör motorer med maxström på en bit över 100A på 85A omformare utan problem.

[sopkvast]

Tack för svar, ska inte köra fläktarna max som jag har gjort på grund av damm, vi får se om det fungerar

[Haralt]

Här är sambandet mellan varvtal och effektbehov på fläktaxeln.

P2 = P1 * (n2/n1)^3

P1 = Effektbehov på fläktaxeln vid varvtalet n1
P2 = Effektbehov på fläktaxeln vid varvtalet n2

Varvtalet på en fläkt har stor inverkan på effektbehovet på fläktaxeln.
Om detta kan vara till någon hjälp?

Exempel:
n1 = 1000 varv/min
n2 = 1500 varv/min
P1 vid n1 = 1 kW
Då P2 vid n2 = 1 * (1500/1000)^3 = 3,38 kW

Behöver inte en elmotor som ska köras med frekvensomriktare vara byggd för detta? Annars skadas den av överspänningar eller vad det är som kan skada när man kör med frekvensomriktare.

Redigerat: nu istället för "elmotoreffekt" nu "effektbehov på fläktaxel". Dvs elmotors verkningsgrad ingår ej, enligt rikititis välgrundade kommentar nedan.

[TomasL]

Moderna elmotorer klarar detta, om de är av ett vettigt fabrikat.
Motorerna behöver ha förstärkt isolering i lindningarna och klara högre temperatur.
Det är spänningsderivatan som kan skada lindningarna, men det finns en standard för detta.

[rikkitikkitavi]

och om man varvar ner motorn kan man behöva en extra kylfläkt monterad på motorn, men det är bara om du går ner långt i varvtal, typiskt under 25-30Hz.
Iom centrifugalfläktar är som de är tappar fläkten snabbt i tryckhöjd med fallande varvtal då man med denna typen av lågtrycksfläktar kan räkna luften som icke kompressibel och med lägre tryckhöjd minskar flödet , dvs effekten.

Flöde ~ varvtal
Tryck ~ varvtal ^2
Effekt ~ varvtal ^3

formeln, och likaså Haralts formel tar inte hänsyn till att verkningsgraden är inte konstant vid olika varvtal.

Men för att svara på TS fråga-det borde inte vara ett problem så länge du minskar varvtalet på fläkten genom att begränsa max utfrekvens på frekvensaren. (förutsätter att det är en vanligt 3fas kortsluten bur asynkron elmotor)

Säg 40Hz max utfrekvens (40/50)^3 , ungefär. det är en bra början. Och gör som Grym o de andra skriver.
Rampa upp och övervaka strömmen i frekvensaren så den inte överstiger. Mjukstart är bra överlag för att inte överbelasta frekvensaren vid uppvarvning av laster som har stora moment, fläktar , pumpar, spindlar osv.

ta lite foton på motorplåten och även vilken frekvensare det är.

[SeniorLemuren]

Varför använder man överhuvudtaget en frekvensomformare till en utsugningsfläkt? Det är väl bara att strypa utsuget lagom mycket föra att uppnå samma resultat som att sänka varvtalet. Vid mindre inflöde till fläkten så minskar ju belastningen på motorn och man har full kylning på den eftersom den håller samma varvtal hel tiden. Frekvensomformare använder man väl där man måste minska eller öka varvtalet, som på en svarv eller borrmaskin.

[Haralt]

Visst går det att minska volymflödet genom en luftfläkt genom att minska inloppsarean för fläkten. Vad man gör då är att man skapar ett tryckfall, som inte fanns innan man började minska inloppsarean till fläkten. Det tryckfallet på sugsidan av fläkten innebär också att trycket blir litet lägre där, och därmed även lägre densiteten, vilket gör att mindre kg luft/s kan pumpas. Varvtalet är ju detsamma. Det kostar alltså energi, vilket är en bra anledning till att istället reglera luftflödet med frekvensreglering.

Det är samma för vätskepumpar, där man då man inte har frekvensreglering stryper med en flödesreglerventil på pumpens trycksida och skapar ett tryckfall. Det kostar också energi att strypa på det viset. En vätskepump stryper man inte inloppsarean på eftersom då kan pumpen börja kavitet, istället stryper man på pumpens trycksida.

[rikkitikkitavi]

Nej, att strypa fläkten på sugsidan kostar inte mer energi, tvärtom är det smartare att göra det än att strypa på trycksidan i vissa fall.
På trycksidan måste fläkten producera trycket, dvs det kostar energi.

På sugsidan minskar densiteten och därmed massflödet, vilket kostar energi.

Nu fungerar det bara på fläktar som har så stora tryckstegringar att det kallas kompressorer, dvs gasens densitet är i praktiken inte konstant. För ventilationsändamål är det inte användbart. Där regererar frekvensomformare. Eller strypdon såklart, men det är främst för att fördela flödet sista biten i olika utlopp.

Man kan inte göra det på vätskepumpar, då vätska har konstant densitet.

[SeniorLemuren]

Visst går det att minska volymflödet genom en luftfläkt genom att minska inloppsarean för fläkten. Vad man gör då är att man skapar ett tryckfall, som inte fanns innan man började minska inloppsarean till fläkten. Det tryckfallet på sugsidan av fläkten innebär också att trycket blir litet lägre där, och därmed även lägre densiteten, vilket gör att mindre kg luft/s kan pumpas. Varvtalet är ju detsamma. Det kostar alltså energi, vilket är en bra anledning till att istället reglera luftflödet med frekvensreglering.

Det är samma för vätskepumpar, där man då man inte har frekvensreglering stryper med en flödesreglerventil på pumpens trycksida och skapar ett tryckfall. Det kostar också energi att strypa på det viset. En vätskepump stryper man inte inloppsarean på eftersom då kan pumpen börja kavitet, istället stryper man på pumpens trycksida.

Ta en så enkel sak som en dammsugare. Om det är någon här som har hanterat en sådan, så vet man att om man håller för eller stryper sugsidan så ökar den avsevärt i varv på grund av att det krävs mindre kraft för att rotera i tunnare luft. Nu ökar ju inte en vanlig asynkronmotor i varv utan drar i stället mindre ström om den snurrar lättare, vilket innebär mindre energi. Att jämföra en vätskepump med en luftpump är helt fel eftersom vätskan inte kan förtunnas.

[rikkitikkitavi]

bra exempel!

Den skall jag sno, skall hålla en utbildning för några kollegor hur olika kompressorer arbetar och hur man kan flödesreglera dessa.

En elmätare ala xxargs (hanterar icke resistiva laster) på dammsugaren och så testar man att strypa på insuget så visar det hur effekten minskar iom lägre massflöde!

Vi skall göra samma sak med en deplacementmaskin också, vågar man med en vanlig kompressor?