Hur många kretstyper finns det i en logikkretsfamilj?

[E Kafeman]

Nej skriv inte ut allt, skaffa boken i pappersformat. Det är stor skillnad mot att läsa en PDF.
Boken finns att köpa ny på Amazon, priser från 20.000 till 60.000 kr, här.
Om jag inte minns fel så fick man böckerna gratis via distributören, men denna mellanhanden fick ta betalt för distributionen. ELFA var en sådan distributör.
Jobbade man på ett större elektronik-företag brukade det komma en lastpall med årets upplaga, utan kostnad.
Eftertraktade årtalen är 1984 och 1985 och helst med hårda pärmar, det var de åren som hade de tjockaste böckerna och som var mest kompletta.
Här kunde man köpt den för 1kr. Tyvärr utgånget erbjudande.
Man skulle passat på då att köpa en trave, och nu sälja vidare på Amazon.

Efterlys boken här på forumet, med tur finns någon som är beredd att skänka den mot frakt (nämn inget om priserna på Amazon).

Beträffande antalet kretsar du fått ihop så räknar du nog bara Texas kretsar vid just denna tiden. Det fanns flera andra stora tillverkare som hade sina egna kretsar.
Bifogar en lista med 333 olika TTL-nummer i 74LS-serien. Sedan fanns 74AC och liknade i nummer som aldrig gjordes som LS.

[Spisblinkaren]

Nej skriv inte ut allt, skaffa boken i pappersformat. Det är stor skillnad mot att läsa en PDF.

Absolut!

Boken finns att köpa ny på Amazon, priser från 20.000 till 60.000 kr, här.

Om jag inte minns fel så fick man böckerna gratis via distributören, men denna mellanhanden fick ta betalt för distributionen. ELFA var en sådan distributör.
Jobbade man på ett större elektronik-företag brukade det komma en lastpall med årets upplaga, utan kostnad.
Eftertraktade årtalen är 1984 och 1985 och helst med hårda pärmar, det var de åren som hade de tjockaste böckerna och som var mest kompletta.

Intressant!

Här kunde man köpt den för 1kr. Tyvärr utgånget erbjudande.
Man skulle passat på då att köpa en trave, och nu sälja vidare på Amazon.

Efterlys boken här på forumet, med tur finns någon som är beredd att skänka den mot frakt (nämn inget om priserna på Amazon).

Bra tips, det kanske jag gör, viktig parentes dock

Beträffande antalet kretsar du fått ihop så räknar du nog bara Texas kretsar vid just denna tiden. Det fanns flera andra stora tillverkare som hade sina egna kretsar.

Intressant.

Bifogar en lista med 333 olika TTL-nummer i 74LS-serien. Sedan fanns 74AC och liknade i nummer som aldrig gjordes som LS.

Tack för listan, men hur vet du att de är 333 till antalet

Fast jag litar på dig, min huvudplan med antagandet att antalet kretstyper hos samtliga logikfamiljer var och en är mindre än 180 går då i stöpet, lika bra att sansa sig vid 120 kretstyper (dvs halv-skåp) för jag tror inte jag kommer ha kretsar för alla dom facken ändå, det här är bara en spekulation.

Ett bättre beslut kan jag ta när jag senare ikväll inventerat alla mina kretsar.

MVH/Roger
PS
Önskade jag hade ett Excel-macro som kunde räkna alla kretsarna i listan, jag har fattat att det är en ganska enkel programmering men för mig är alla former av programmering både tråkigt och hopplöst svårt (nåväl, LaTex behärskar jag ganska bra vilket dock ger snabba resultat och tjusiga formler).

[E Kafeman]

Tack för listan, men hur vet du att de är 333 till antalet

Jag öppnade listan i texteditor som visar radnummer.
Synar du listan ser du att somliga nummer förekommer mer än en gång, men med olika logik. Ibland blev det misstag så två olika tillverkare använde samma nummer men med olika innehåll i kapslarna.
Även denna lista har massa hål. Hålen är mer sällsynta kretsar, en del blev aldrig av och somligt gick aldrig ut till publik försäljning.

Det högsta LS-nummer jag känner till från Texas är denna 74LS2000.
Den finns inte med i Texas katalog, då det var en special-beställning från Siemens, som köpte hela produktionen. Så var det med många av dessa mindre kända kretsar, det var inget som det fanns någon större allmän efterfrågan på men logiken var så uppbyggd att det passade i en speciell design..
Senare tog ändå Texas upp kretsen till allmän produktion som en HCT-krets men nu med ett än högre nummer 12016 och den snarlika THCT12024.
Det kommer gå åt många skåp och hyllor om du ska samla på dej alla.

[lillahuset]

En petitess, men lite rolig, det är 332 typer, i min editor iallafall. Jag trodde aldrig jag skulle kunna påvisa ett misstag gjort av E Kafeman. Jag får väl njuta så länge det varar för det lär knappast hända igen.

Jag har jobbat med elektronik i drygt trettio år och jag tror inte jag har använt mer än 20-30 olika logikkretsar ur samma familj under denna tid.

Sluta bekymra dig om hur många typer det finns, utgå från de du har och lägg varje typ i en egen låda. När du har fyllt upp alla lådorna i ett skåp och behöver en ny låda kollar du var du har två typer med nummer bredvid varandra och tillräckligt få kretsar av vardera typen så att de kan flytta ihop.

[E Kafeman]

Sorry, korrigerad lista bifogad. Lovar att aldrig gör fel igen.
Kan inte ens skylla på bugg i editorns radräknare.
Hade en tom radretur i slutet på listan som jag tog bort innan listan bifogades, men hann med att i ögonvrån se att radnummret var 333.
Misstaget korrigerat, nu är det 333 st i listan, vill ju inte att det ska bli oordning i Rogers sortiment.

Jobbade en gång mycket med att modifiera/reverse-enginera moderkort för 8088,8086 och tidiga 286:or genom att analysera signalvägar och bygga om för specialändamål.
Det var ett hav av TTL-kretsar att analysera, och med tiden lärde man sej pin-layouten på många typer av kapslar utantill.
Kommer fortfarande ihåg pin-layouten för 74ls00 och kanske hex-invertern 74ls04, men sen sviktar minnet en aning.
I princip finns dessa kapslar fortfarande i våra datorer, fast de har fått flytta samman och delar nu samma kapsel, så det är inte lika lätt att följa logik och signal-vägar längre med en prob direkt på kretskortet.
Använde så sent som förra veckan en 74LVC245 i en kommersiell nykonstruktion, så det är inte en helt utdöd krets-typ.

[lillahuset]

Breda (8-16 bit) buffrar är väldigt praktiskt. Ofta behöver man ju bara en buffer eller ett register i en signalväg och då är det ju lite onödigt att dra in signalerna i en FPGA eller CPLD.

Jag har någonstans en fulkopia av IBMs tekniska manual för ur-PCn köpt i Taipei 1981. Komplett med schemor, komponentlistor (tror jag) och listning av BIOS. Mycket strölogik var det.

[Spisblinkaren]

Fasen vad Ni är sköna!

MVH/Roger

[limpan4all]

Har inte alla en egen kopia av IBM Technical Reference manual "IBM Personal Computer XT"?!?
Det gick ju inte att konstruera något som skulle/skall sitta i en PC/AT utan den...

Men för att svara på din fråga.
Ta jobbet att limma fast svart tjock ESD plast i botten av alla lådor. Ha bara en typ i varje låda (men olika logikfamiljer (HC/HCT AC/ACT FC/FCT LS osv)). Sedan så sorterar du om dom när du får en ny krets.
Att dela upp dom i två/tre delar är pest när man senare vill utöka, så gör inte det.

[Spisblinkaren]

Men för att svara på din fråga.
Ta jobbet att limma fast svart tjock ESD plast i botten av alla lådor. Ha bara en typ i varje låda (men olika logikfamiljer (HC/HCT AC/ACT FC/FCT LS osv)). Sedan så sorterar du om dom när du får en ny krets.
Att dela upp dom i två/tre delar är pest när man senare vill utöka, så gör inte det.

Vilket snillrikt förslag, tack!

För med ditt förslag kan man knö in ett typnummer när man vill och BARA flytta askarna ett snäpp åt höger, om man säger.

Jag såg inte fram emot att ha delat in askarna och få fatt i ett nytt typnummer...

Jag har spånat jättemycket på detta lyxproblem idag, jag kom fram till två varianter:
1) Jag köper på nåt sätt två 60-skåp till och delar in alla skåp i 180 fack (tre lika stora fack per ask dvs) ty jag har fått uppfattningen att antal olika kretstyper per familj är något mindre än 180st (E Kafeman har dock motbevisat detta med råge), sen har jag alltså ett skåp per logikfamilj och dom är förberedda på att udda typnummer kan dyka upp, dock har jag egentligen varken riktigt råd eller riktigt plats för denna lösningen.
2) Jag nyttjar dom två 60-skåp jag har och skippar LS (som jag ändå inte är så "förtjust" i) och kompletterar HC med HCT i det ena skåpet och kör 4000 i andra skåpet (båda 180 fack), jag tror nämligen att HC/HCT/4000 kan användas i vilka kombinationer som helst, undantaget höga frekvenser (där 4000 tycks stoppa vid 2MHz medans dom har andra fördelar), eftersom jag garanterat inte har "alla" 180 typnummer av min favoritfamilj (HC) så kan ju de jag har av HCT få fylla ut samtidigt som jag känner mig rätt säker på att de dels är ungefär lika snabba dels är kompatibla för vad jag fattat verkar det mest vara in-nivåerna på HCT som är sänkta något (jämfört med HC) för att kunna användas ihop med LS.

Om man sedan tittar på ditt trevliga förslag så behövs ju faktiskt bara ett enda 60-skåp, vilket i praktiken är vad jag har även om ett till är beställt, ditt förslag gör så att det både blir en rätt skojig röra av de sorterade grejerna samtidigt som rokad bllir busenkelt!

Det här ska jag fundera på, men att jag inte tänkte på den möjligheten

MVH/Roger
PS
Förlåt mig men jag tycker ESD-känslighet är överdrivet. Under 13 års tid jobbade jag som reparatör (m.m) av processorbestyckade styrkort för kylanläggningar på bil, jag hade aldrig varken ESD-sandaler eller ESD-armband och jag kanske sköt ett enda kort under den långa tiden, men tack för tipset!

[E Kafeman]

Har inte alla en egen kopia av IBM Technical Reference manual "IBM Personal Computer XT"?!?
Jobben jag gjorde kunde gå ut på att t.ex. korrigera logiken så den klarade "clock spread", lösa speciella EMI-problem eller EMP-härdning. Lite i stil med vad detta handlar om.
Då jag började med detta fanns ingen tidigare kunskap alls, inte ens namn på teknik-området fanns.
Ett typiskt jobb kunde gå ut på att identifiera ett EMI-fenomen som ingen tidigare visste existerade, sedan praktiskt åskådliggöra det, för att som sista steg skapa motåtgärd.

[Mindmapper]

Men för att svara på din fråga.
Ta jobbet att limma fast svart tjock ESD plast i botten av alla lådor. Ha bara en typ i varje låda (men olika logikfamiljer (HC/HCT AC/ACT FC/FCT LS osv)). Sedan så sorterar du om dom när du får en ny krets.
Att dela upp dom i två/tre delar är pest när man senare vill utöka, så gör inte det.

Vilket snillrikt förslag, tack!

För med ditt förslag kan man knö in ett typnummer när man vill och BARA flytta askarna ett snäpp åt höger, om man säger.

Jag såg inte fram emot att ha delat in askarna och få fatt i ett nytt typnummer...

Jag har spånat jättemycket på detta lyxproblem idag, jag kom fram till två varianter:
1) Jag köper på nåt sätt två 60-skåp till och delar in alla skåp i 180 fack (tre lika stora fack per ask dvs) ty jag har fått uppfattningen att antal olika kretstyper per familj är något mindre än 180st (E Kafeman har dock motbevisat detta med råge), sen har jag alltså ett skåp per logikfamilj och dom är förberedda på att udda typnummer kan dyka upp, dock har jag egentligen varken riktigt råd eller riktigt plats för denna lösningen.
2) Jag nyttjar dom två 60-skåp jag har och skippar LS (som jag ändå inte är så "förtjust" i) och kompletterar HC med HCT i det ena skåpet och kör 4000 i andra skåpet (båda 180 fack), jag tror nämligen att HC/HCT/4000 kan användas i vilka kombinationer som helst, undantaget höga frekvenser (där 4000 tycks stoppa vid 2MHz medans dom har andra fördelar), eftersom jag garanterat inte har "alla" 180 typnummer av min favoritfamilj (HC) så kan ju de jag har av HCT få fylla ut samtidigt som jag känner mig rätt säker på att de dels är ungefär lika snabba dels är kompatibla för vad jag fattat verkar det mest vara in-nivåerna på HCT som är sänkta något (jämfört med HC) för att kunna användas ihop med LS.

Om man sedan tittar på ditt trevliga förslag så behövs ju faktiskt bara ett enda 60-skåp, vilket i praktiken är vad jag har även om ett till är beställt, ditt förslag gör så att det både blir en rätt skojig röra av de sorterade grejerna samtidigt som rokad bllir busenkelt!

Det här ska jag fundera på, men att jag inte tänkte på den möjligheten

MVH/Roger
PS
Förlåt mig men jag tycker ESD-känslighet är överdrivet. Under 13 års tid jobbade jag som reparatör (m.m) av processorbestyckade styrkort för kylanläggningar på bil, jag hade aldrig varken ESD-sandaler eller ESD-armband och jag kanske sköt ett enda kort under den långa tiden, men tack för tipset!

Skiljer mycket på hur stora ESD problematiken är beroende på luftfuktigheten. Som fd boende i norrlands inland vet jag att man bara behövde tänka "gnista" så hade man en häftig urladdning när det var 20 grader kallt ute. På västkusten är det mera luftffuktighet och mycket mindre ESD-problem.
ESD kan också vara falsk och inte ge sig till känna förrän långt efter det att urladdningen skett. Du kan få en ytskada som sedan tar en stund innan den gått längre ner i materialet och orsakar ett fel.

[limpan4all]

En mycket stor orsak att man så sällan ser ESD problem på labbet eller i produktionen är att det vanligen sitter skyddskomponenter på kislet som är av "engångstyp" första skadan går bra, andra likaså, tredje gången så slutar den att fungera
Det är sällan man labbar med komponenter så mycket att man skjuter dom tre ggr.
Detta gör att problemet upplevs som mindre i verkligheten än vad det är egentligen...

[E Kafeman]

De flesta ESD-skador på logik-kretsar är sällan sådana att de direkt dödar kretsen. För det behövs en medveten skada med ESD-pistol eller liknande.
En mer normalt förekommande ESD ger typiskt en mindre svets-skada som drabbar de tunnaste ledarna i IC-chippet, med resultat allmänt kallat "walking wounded". Chippet kan överleva men det är vanligt att skadan sprider sej genom korrosion under tid som kan variera mellan timmar och år.

Uppenbar ESD-fara är någon som hanterar ESD-känsliga kretsar kretsar på omedvetet sätt och som hävdar att "detta har jag hållit på med i 10 år och inget har hänt" vilket det givetvis gör. Det går aldrig få en helt ESD-fri arbets-miljö men medvetenhet om problematiken kan minska problemet avsevärt med ett antal enkla åtgärder.
Vid direkta hanteringen är det miljö-detaljer som avgör hur höga ESD-spänningar och energinivåer som förekommer, såsom typ av material i stol, golv arbetsbänk och ifall syntetkläder används. Även verktygen kan ge problem, i synnerhet dåligt potential-utjämnade lödpennor, tänger och skruvmejslar med plasthandtag. Att glida lite på en mejsel med nylon-handtag eller gnida byxbaken mot stol med nylonklädsel är rena ESD-generatorn.
Torr luft är en annan redan nämnd problemkälla som förvärrar de andra faktorerna.
ESD behöver inte orsakas av kilovolt-spänningar. Ju känsligare och mer tätpackat chip med extremt tunna ledare, ju mindre energi-puls behövs för att orsaka skada.

En historia från någon gång på 90-talet. En större biltillverkare, en av dess utvecklingsavdelningar satt i ett eget kontors-hus.
Avdelningen bestod av ett par hundra man. Där fanns en egen kontors-material-avdelning för att hålla sej med förbrukningsmaterial, där man i princip kunde självplocka (mot avlämnande av rekvisition) inte bara papper och pennor utan där fanns även kontorsmöbler och viss sortering dator-delar då man till stor del fixade sina egna CAD-datorer som behövde maxa minne och annat.
Förbrukningsavdelningen fick problem med stort svinn av minnespinnar, som då var dyrare än idag.
Det beslutades därför att minnes-pinnar enbart skulle lämnas ut av kontors-flickorna som skötte förbrukningsavdelningen. Efter ett halvår märkte man att många nyare datorer fick minnesfel. De fungerade utan problem en tid men problemet kom senare efter en tids användning. Man misstänkte dålig kvalitet och skickade några minnen för analys. Svaret blev att det var tydliga ESD korrosions-problem.

Ett problem med dåtidens kontor var att dess ventilation inte var anpassad efter "nya tiden" där man fyllt lokalen med datorer, bildrörs-skärmar, kopiatorer och annat som värmde ett redan trångt kontor där det tidigare bara funnits elektriska skrivmaskiner.
Kontorsflickorna var ordentliga och hade fört bok på allt de lämnat ut. Varje pinnes serienummer var antecknat och till vem de lämnats.
För att kunna se serienumret var man tvungen att plocka ut pinnen ur sin svarta ESD-påse inne på detta kontor med knaster-torr luft.
Heltäckningmatta och nylonkläder gjorde resten, precis lagom mycket.

Dåtidens minnes-kretsar var inte särskilt ESD-känsliga jämfört med dagens CMOS med minimala ledarbredder och tät packning men denna hantering var tillräckligt för att ge minnet en initial skada som sedan gav sej till känna några månader efteråt.
Man införde nya rutiner för minnes-hanteringen och problemet försvann.

De flesta logik-kretsar har ESD-skydd inbyggda men skydden kan bara svälja en begränsad mängd energi vid ESD-urladdning så det går skada det mesta.
Problemet är större med vissa enklare oskyddade kretsar såsom HF CMOS-trissor och t.ex. laser-dioder för fiber, som internt kan gå sönder bara av att man rycket ut dom från ESD-kudden för häftigt.
Sådana kretsar brukar jag kortsluta pinnarna med tunn kopplingstråd innan de lossas från kudden. Den tråden får sitta kvar tills komponenten är inlödd på PCB där det finns andra komponenter som begränsar möjligheten för oavsiktlig uppbyggnad av spänningar.
Alternativt, om kudden är tunn, får den sitta kvar tills komponenten är på plats. Lite pill att få bort kudden men billigt jämfört med att sitta med halv-trasig komponent och inte veta varför.

Vad gäller min arbetsplats är den inte ESD-ideal men bänken har en lätt ledande yta. Instrument, bänk och lödpennor har gemensam jord och skulle aldrig sätta mej där med en stickad tröja eller nylon-skjorta. Armband används däremot endast när jag vet att det är extra viktigt att inte skada något.

För min del handlar ESD om att undvika skada saker med så enkla åtgärder som möjligt. Dålig funktion pga ESD-skadade komponenter kostar pengar och felsökningstid.

[Spisblinkaren]

Jag tycker fortfarande att jag empiriskt har bevisat att ESD-problematiken är överdriven.

Sen att folk som du har mycket mer djuplodande insikt i problemet ändrar faktiskt inte fakta.

MVH/Roger
PS
I t.ex denna formel

\(P=P_0\gamma T\)

som visar hur trycket (P) ändras med avseende på temperaraturen (T) när volymen är konstant, är gamma empiriskt bevisad till att vara 1/273K (vilket jag är lite skeptisk till), de som bevisade det hade förmodligen ingen djuplodande kunskap om varför utan det bara visade sig vara så experimentellt, så tror jag många vetenskapliga upptäckter gått till där en djupare förståelse kanske skett långt senare men empirisk bevisning tycker jag är det starkaste argumentet för att nåt är som det är som man kan ha, att bara teoretisera leder således ingenstans ty det är bara snack.

[opampen]

E Kafeman, jag tror jag älskar dig

Har du förresten sett senaste ELFA-katalogen och vad dom gjort med logikkretsarna?

Jo, dom har dummy-avatarer på allihopa (som inte ens är allihopa dom har).

Hur kan man få för sig som seriös elektronikgrossist att bara visa ytliga bilder på logikkretsar?

Vad ska jag med en sån bild till och vad var det för fel på de gamla topologi-bilderna där man riktigt såg pin-konfigurationen som ju var helt klockrena i så många år?

Det finns tydligen skrivet på en stentavla från Fenicien att det var bättre förr

MVH/Roger

Man undrar varför Elfa gör så?! Visst var det bättre förr!