Rörbyggarskola

Här skriver vi inga frågor. Här finns svaren.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Avsikten med den här skolan är att på ett så enkelt sätt som möjligt beskriva hur elektronrör och dito förstärkare fungerar.

Kapitel I, Rörets fysikaliska funktion

Den vanligaste rörtypen i audio-sammanhang, oavsett om det är effektkopplingar eller förförstärkarkopplingar, är den så kallade trioden http://sv.wikipedia.org/wiki/Triod#Trioden.

Den har alltså tre ben och där två av dom, anod och katod, motsvarar så att säga diodfunktionen i kopplingen enligt http://sv.wikipedia.org/wiki/Child-Langmuirs_lag.

Att det över huvudtaget kan flyta en elektronström mellan katod och anod har att göra med den termiska emissionen http://sv.wikipedia.org/wiki/Termisk_emission hos den uppvärmda katoden som får elektroner att bokstavligt talat bubbla utanför katoden varvid man kan lägga på ett elektriskt fält på anoden för att få en ström.

Genom att införa ett så kallat galler mellan anod och katod kan man styra denna anodström enligt bestämda lagar delvis härledda enligt ovan. Det viktiga är att strömmen vid varje negativ gallerspänning är en funktion av anodspänningen upphöjt till 3/2.

Mellan gallret och anoden får man alltså en förstärkning. Denna förstärkning kallas u (eller my) som alltså innebär att för en viss inspänning in får man en viss spänning ut. My förutsätter en oändlig lastresistans. Men my kan också härledas av transkonduktansen (dvs gm eller volt in för ampere ut vid en viss arbetspunkt) multiplicerat med den dynamiska resistansen i arbetspunkten, rp.
Senast redigerad av Spisblinkaren 6 januari 2013, 02:29:14, redigerad totalt 1 gång.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Kapitel II, Rörets småsignalmodell

Rörens småsignalmodell är mycket lik http://sv.wikipedia.org/wiki/Signalf%C3 ... transistor

Det är bara benämningen av delarna som skiljer en MOSFET-modell från en rörmodell.

När ni klickar på länken ovan torde ni förstå den lilla skillnaden.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Kapitel III, bygge med rör.

Oftast när man bygger rörförstärkare bygger man med avseende på så kallad genensam katod-steg (CK). Dvs man vill förstärka spänning så mycket det går.

Det allmänna uttrycket för spänningsförstärkning hos ett CK-steg är

Av=Uout/Uin=-uRa/(Ra+rp+(u+1)Rk)

Detta visas mer än tydligt i länken ovan.

Det mest intressant kan vara minus-tecknet dvs att det vänder fasen 180 grader.

Så om man vill förstärka en MM-pickups signal så kopplar man två CK-steg i kaskad med RIAA-filtret mitt emellan.

När man kopplar dom i kaskad kan man nämligen multiplicera varje stegs förstärkning.

Och om förstärkningen inte riktigt räcker så kan man avkoppla Rk med en kondensator varvid uttrycket för relevanta frekvenser blir:

Av=-uRa/(Ra+rp)
Användarvisningsbild
Mizzarrogh
Inlägg: 20344
Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Mizzarrogh »

Kanske någon vill lägga upp denna på wikin så det inte försvinner i bruset sedan? :)
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Kapitel IV, Biasering av rör.

Bifogad bild visar hur man så att säga biaserar ett rör/triod.

Med biasering menas hur man försätter röret i arbetspunkt dvs hur man får det att kunna ta hand om inkommande signal utan att förvränga det.

Imax och Umax reflekterar vad som händer när man belastar röret. Du har alltså en maxspänning, Umax, som du planerar lägga över röret. Men du förstår att du vill lägga det via ett anodmotstånd (katodmotståndet är så litet så vi bryr oss inte om det). Så lodlinjen kallad RL i bifogad bild visar hur röret kommer arbeta. Maximal ström, Imax, uppnås naturligtvis bara teoretiskt och är lika med Umax genom anodmotståndet i det här fallet kallad RL.

På detta vis har vi alltså en så kallad lastlinje för röret och dess arbetspunkt.

Med arbetspunkt menas den ström, Iaq, och spänning, Uaq, som röret kommer börja arbeta med.

Arbetspunkten fås av den ström vi önskar skall gå samtidigt som vi vill ha en viss spänningsmässig marginal innan Ug=0 och därmed att röret klipper. Allt följer lodlinjen RL enligt ovan.

När vi nu försatt röret i arbetspunkt kan det arbeta så gott det vill.

Jag har tidigare angivit ekvationerna för den faktiska spänningsförstärkningen (som i stor grad är beroende av arbetspunkten).
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
ensten
EF Sponsor
Inlägg: 3759
Blev medlem: 19 oktober 2004, 15:55:20
Ort: Hudiksvall

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av ensten »

... fortsätt. :bravo:
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Kapitel V, Dynamisk representation av förstärkning

Nedan visas hur en triod kopplad i normal så kallad CK-koppling förstärker inkommande signal.

Insignalen pendlar alltså runt bias (Ugq) och röret genererar sen en förstärkt men inverterad utsignal (Av*Uin).

Om lasten (RL) hade varit oändlig hade vi fått förstärkningsfaktorn, my, som förstärkning.

Det är bara att lägga linjalen horisontellt över ett anoddiagram och avläsa hur många gånger större svinget på utgången är relativt ingången så fås my.

En annan viktig parameter hos rör är deras så kallad transkonduktans dvs hur många mA man får ut vid si och så många volt in. Här är det bara att lägga linjalen vertikalt (vilket representerar RL=0).

Transkonduktansens avtagande med tiden brukar vara ett mått på hur bra röret mår.

Lägger man linjalen i linje med kurvan vid vald arbetspunkt och dividerar antalet volt med antalet mA så får man den så kallade dynamiska anodresistansen, rp. gm*rp är sedan samma som my.

Utsignalen nedan är något överstyrd av insignalen. Detta är möjligt om drivande krets är lågimpediv och kan driva ström in i gallret som alltså börjar leda ström likt en diod när inspänningen dynamiskt överstiger 0V.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Kapitel VI, Rör i praktiken

När vi biserar ett rör för (spännings)förstärkning använder vi oss av bifogat schema.

Röret i schemat är så kallat automatbiaserat dvs ett litet katodmotstånd (Rk) ser till så att Ugk är negativt biaserat. Detta förutsätter dock att gallermotståndet (Rg) inte är för stort (<1M normalt).

Det är lite knöligt att välja Rk men har man tillgång till anoddiagrammet och känner lasten (Ra>>Rk->RL=Ra) så kan man pricka in vad man vill ha. Det är liksom bara att välja minsta möjliga marginal till Ugk=0 (för högst förstärkning utan avkoppling av Rk) samt dividera den gallerspänningen med vald ström på lodlinjen.

Ett dilemma i verkligheten är att utgångsimpedansen i sådana här steg är rätt högt. Det får till följd att höga frekvenser blir svåra att förstärka om man inte tar speciell hänsyn till detta.

Gränsfrekvensen för ett steg (belastat med en kapacitans, C, som alltid mer eller mindre finns typ exempelvis i kablar) är:

fo=1/(2pi*Zo*C)

där Zo är den drivande impedansen.

Denna gränsfrekvens blir snabbt låg om Zo är hög.

Det finns flera sätt att komma runt detta. Ett är att använda en katodföljare direkt efter CK-steget. Man kan också nyttja så små motstånd som möjligt för att på så sätt få ner impedansen.

Impedansen Za' i nedanstående figur är impedansen före parallellandet av Ra. Den blir:

Za'=rp+Ra+(u+1)Rk

Där Rk normalt, men inte alltid, avkopplas och därmed kan sättas till noll (för relevanta frekvenser). Impedansen blir dock ändå stor.

Impedansen Zk' är på samma sätt och före parallellandet av Rk:

Zk'=(rp+Ra)/(my+1)

Vilket, om my>>1 och Ra<<rp, kan skrivas:

Zk'=rp/my=1/gm

där gm som sagt är transkonduktansen hos röret.

Om Ra=0 och man tar ut signalen på katoden har man en katodföljare där förstärkningen mer eller mindre alltid är mycket nära ett. Vi får då också som ni förstår samtidigt en mycket låg utgångsimpedans.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
blueint
Inlägg: 23238
Blev medlem: 4 juli 2006, 19:26:11
Kontakt:

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av blueint »

Här är ett utkast på wikin EF-wiki: Rörbyggarskola
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Fan vad häftigt! Jag ryser!!
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Kapitel VII, Slutsteg

Nedan följer en skiss på hur ett ensamt rör (SE-koppling, utläses Single End) kan fungera som effektförstärkare.

Röret matas med en rå högspänning, B+, och biaseras automatiskt mha ett katodmotstånd, Rk.

När Ugk sammanfaller med B+-Ua uppnås jamvikt och en stationär ström, Iq, flyter.

Eftersom spänningen i detta fallet är mycket hög så fås en hög effektförlust över röret, Pa.

Som ni kan se av den lilla triangelns storlek jämfört med rektangels så är dock inte effektiviteten den bästa (teoretiskt som bäst 32%, tror jag).

Jag har dock misslyckats med att bisera röret optimalt dvs triangeln hade inte behövt vara så liten då det finns marginaler uppåt i spänning.

Men om man bortser från det så kan man beräkna uteffekten hos ett Klass A rörslutsteg enligt följande:

Put= (Uq-Umin)*(Imax-Iq)/2

Dvs arean av triangeln.

Att RL får en annan lutning vid signal har att göra med att reflekterad impedans på ena sidan av transformatorn är varvtalsförhållandet (n) i kvadrat gånger lasten.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Eftersom jag får så positiv respons kommer jag fortsätta med att förbättra wiki-sidan istället för att skriva mer här.

MVH/Roger
Användarvisningsbild
4kTRB
Inlägg: 18279
Blev medlem: 16 augusti 2009, 19:04:48

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av 4kTRB »

Men detta är ju en guide och vill jag starta ett rörbygge så
läser jag här eftersom rubriken är Rörbyggarskola.
Man kan inte ha en halv guide för det ger inget.
Platsar inte här enligt mig men det får väl forumfolket ta tag i.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Håller med dig. Jag är själv lite vetgirig. Men såhär ser sidan ut just nu:

http://elektronikforumet.com/wiki/index ... yggarskola

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Rörbyggarskola

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har nu uppgraderat wiki'n till ett stadium där jag är ganska nöjd. La ner uppgraderingen av formlerna (math) för jag tyckte faktiskt inte det behövdes. Vad jag däremot funderar på är om man inte kunde utveckla den lite genom att helt enkelt ta med länkarna i sin helhet. Vad tycker ni om det?

På det sättet skulle den faktiskt kunna klassas som en bok :)

Wikibooks, nästa?

MVH/Roger
Skriv svar